Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnenas trädgård byggs i Köpmanholmen

Dåtid möter nutid i en 460 meter lång och tio meter bred trädgård. Eva Skåreus och Katarina Arnqvist tar avstamp i industrihistorien och låter tidslinjer korsas på Köpmanholmens fabriksområde.
– Platsen är inte tom. Den är fylld av minnen, säger Eva Skåreus.

Annons

Det gamla fabriksområdet i Köpmanholmen utgör en bärande del av ortens historia. I samband med planteringen av "Köpmanholmens hjärta" år 2011, en konstinstallation av Eva Skåreus bestående av 440 dahlior och 120 silverekar, väcktes många minnen.

– Planteringen gjordes i fabriksområdet, det var ett trettiotal Köpmanholmenbor som hjälpte till. Väldigt många minnen kom fram, folk stannade till och berättade, det blev väldigt fascinerande. Minnen från det gamla industriområdet som många fortfarande har en stark koppling till, säger hon.

Fabriken byggde samhället, först som sågverk, sedan som pappersmassefabrik.

– Det är en central plats; även om många byggnader i dag är borta och mycket är övervuxet så lever området ändå kvar. Bruket var en väldigt stark identitet för orten, det skapade en väldigt tydlig struktur och en kollektiv sammanhållning som krackelerat sedan bruket försvann.

Så spirade tanken på Köpmanholmens fabriksträdgård, såväl en fristående installation som en pendang till Herrgårdsudden, bruksdisponentens gamla parkområde som förvandlats till en natur- och skulpturpark. Fabriksträdgården blir den sociala motpolen och kompletterar det konstnärliga stråk som ska länka samman Köpmanholmen.

– Vi är intresserade av att lyfta arbetarkulturen. Tanken är att smälta samman det gamla och det nya, att ge området en ny funktion samtidigt som man synliggör dess betydelse, säger Eva Skåreus.

Eva Skåreus och Katarina Arnqvist vill också lyfta kvinnornas delaktighet. För även kvinnorna var högst närvarande på fabriksgolven, trots att det är männen som lyfts fram i historieskrivningen. Industrin var det nav kring vilket arbetarna och deras familjer kretsade; de arbetade på fabriken, bodde vid fabriken, de andades fabriksluft och levde fabriksliv.

I spåren av de små egnahemmen med täppor och odlingar, i mellanrummen mellan i dag osynliga byggnader och industristrukturer, ska det planteras och skapas konstnärliga landmärken. Det första monumentet är färdigt och ska invigas lördagen den 18 juli – Piren, en blomsteromgärdad dykdalb av grova träpålar vars ursprungliga användningsområde var att styra undan eller förtöja båtar.

Vid invigningen uppträder Bill Olson med sin performance Djupet. Det blir också en imaginär vandring genom den till stora delar ofärdiga trädgården – en vandring som upprepas ytterligare två lördagar. Även om en förstudie är klar är själva trädgården till största delen på planeringsstadiet.