Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Miljoner till ovetenskaplig diagnos

De elöverkänsliga får miljonbelopp varje år av både stat, kommuner och landsting - trots att elöverkänslighet inte existerar som diagnos.

Det finns inget vetenskapligt stöd för detta, säger Anders Ahlbom, professor i epidemiologi.

Enligt Elöverkänsligas riksförbund har inte forskarna studerat fenomenet tillräckligt.

De Elöverkänsligas riksförbund fick i år nästan 1,8 miljoner kronor när Socialstyrelsen fördelade de statliga medlen till handikapporganisationerna. Det är mer pengar än vad som gick till exempelvis Blodcancerförbundet, Riksföreningen för hivpositiva och Hjärtebarnsförbundet för barn med medfödda hjärtfel.

Generaldirektör Lars-Erik Holm konstaterar att förbundet uppfyller villkoren för statsbidrag. Att medlemmarnas diagnos ska vara vetenskapligt vedertagen och erkänd är inte ett av dessa.

Så länge de uppfyller kriterierna så kan vi inte ha några synpunkter på det, säger han.

Pengarna använder Elöverkänsligas riksförbund bland annat till att driva opinion. På lokal nivå har påtryckningar lett till att vissa kommuner ger bidrag, vanligen upp till 50 000 kronor, till den som vill elsanera sin bostad: Skellefteå, Umeå, Linköping, Botkyrka och Stockholm, exempelvis.

Det finns inte vetenskapligt stöd för att elektriska eller magnetiska fält under gränsvärdena kan orsaka fysiska besvär hos människor - och inte heller för att elsanering skulle hjälpa mot de besvär som många personer icke desto mindre upplever. En förklaring till fenomenet elöverkänslighet kan finnas i den så kallade noceboeffekten, alltså kroppens reaktion på förväntningar om en negativ påverkan. Vissa studier har också pekat på att elöverkänsliga personer har avvikelser i autonoma nervsystemet jämfört med besvärsfria kontrollpersoner, även om detta inte har gått att knyta till just exponering för el.

Men Eiwy Kronholm, ordförande i Elöverkänsligas Riksförbund, ger inget för noceboeffekten. Hon tycker att fenomenet inte är märkligare än exempelvis nötallergi. Att forskare inte har hittat de exakta mekanismerna i kroppen beror på att de inte har letat tillräckligt, säger hon, och kritiserar forskningen för att vara knuten till industrin.

Om man hade försökt så tror jag att man hade hittat någonting.