Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mästaren som inte ens fick medalj

Annons

En gång mästare, alltid mästare.

Men att försvara titeln gick inte.

Jag var inte ens nära, säger Rolf-Göran Bengtsson efter EM-finalen.

Med minsta möjliga marginal missade han dessutom medalj.

På prisutdelningen stod Bengtsson och trampade där ingen helst vill vara. Bredvid britten Scott Brash. Han som tog bronset.

Vem vill vara fyra?

Men vänta några dagar och den här lördagen känns bättre. Han kom till Herning med en häst som inte gått ett mästerskap tidigare, tog ett lagbrons och var snubblande nära samma valör individuellt. Ganska omgående efter finalen var Bengtsson inne på den linjen.

Att bli fyra i ett EM är kanske inte så jäkla illa som vi målar upp det nu. Vi sade att när vi åkte hit med Casall att en femteplats är väldigt bra, är vi bland de tio så är det okej. Och nu är vi ett snäpp upp. Men det är typiskt att vara så nära... That's life... säger han.

Rev i trekombinationen

Bengtsson var helt på det klara med att det krävdes en final utan rivningar för att bli hyllad som den förste efter tysken Paul Schockemöhle att vinna EM-guldet två gånger på raken.

Han lyckades inte.

Men rätt fick han.

Fransmannen Roger Yves Bost, 48, hoppade elegant över allt på Myrtille Paulois. Visserligen fick Bost ett tidsfel, men det saknade betydelse i sammanhanget.

Själv rev Bengtsson det näst sista hindret i trekombinationen. I båda omgångarna. Den i första sved mest. Då insåg han:

Jag visste att det var förlorat. Att jag inte skulle ha en chans att nå i fatt Bost. Jag var bara glad att jag inte rasade några placeringar till.

Värdig vinnare

I Roger Yves Bost ser han en värdig vinnare. Fransmannen var med och vann lagguldet vid ryttar-VM i Stockholm redan 1990.

En gentleman som är omtyckt av de flesta.

Det är starkt gjort av honom. Där ser man hur det är med olika stilar och med allting. Har man förberett sig och är mentalt okej för det här och fajtas in i det sista så ger det för det mesta resultat.

Fransmannen har en något yvig, okonventionell stil.

Ingen för vår stilbedömning, men den vinner man heller inget på i långa loppet. Bost vinner väldigt mycket och är supersnabb. Han är också en konstnär på att kunna motivera sina hästar så att de gör sitt bästa in i det sista.

Casall ska gå i VM i Normandie nästa år om inget oförutsett inträffar. Om 14-åringen även håller hela vägen över OS i Rio de Janeiro 2016 är osäkert.

Det får vi se. Han var bra här. Han har bevisat att han kan hoppa de här hindren med den styrka som behövs och att han håller loppet ut. Det är inga problem med det, säger Bengtsson.

Silvret? Det tog britten Ben Maher, han som ledde inför finaldagen.

Mer läsning

Annons