Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lurfw och Mari Bergkvist på torsdagssoppan i Ö-vik

Det finns många olika sätt att väcka nyfikenhet. Man kan som Kenneth Åberg och Robert Edlund kalla sitt band för Lurfw. Sommaren 2015 kom bandet Åberg & Edlund till. Vid årsskiftet så byttes det till Lurfw, som speglar mycket av bandets personlighet. Namnet syftar på Euskefeurats album Lurv, som betyder rufs.

Lurfw säger en hel del om vilken slags musik lunchgästerna vid torsdagssoppan fick sig till bords. Först rev Kenneth Åberg med gitarr och sång och basisten Robert Edlund av sex mustiga visor innan de tog en halvtimmes ärtsoppspaus.

Då de kom tillbaka hade de med sig sångerskan Mari Bergkvist i samma typ av svenska visor, men nu med stämsång. Jag fastnade speciellt för Dan Anderssons ”Jag väntar vid min mila” där Kenneth och Mari med sin spröda röst sjöng mot varandra. Det passade perfekt med att Kenneth Åberg berättade att det i år är 100 år sedan den 32-årige Dan Andersson blev cyanväteförgiftad på ett hotell i Stockholm.

”Det är hit man kommer när man kommer hem”, sammanfattade timmen vid torsdagssoppan. Låten skriven av Ronny Eriksson är en riktig klassiker och Euskefeurats mest populära.

Vi får hoppas att Lurfw kommer tillbaka till Örnsköldsviks Församlingshem och får ta emot lunchgästernas uppskattande applåder efter ”Det är hit man kommer då man kommer hem”.

Kjell Larsson

Näraskribent

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Allehanda Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel