Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Livets sista dagar – ett värdigt slut: "Fegt att inte vilja hjälpa dem som lider bortom alla föreställningar"

Som det ser ut i dag kommer mina sista dagar att sluta som för de flesta. En stilla insomning, kanske smärtlindrad, men normal. En sista resa som jag är lite spänd på. Har varit med om vänners avslut och sett det fridfullt odramatiska i den sista fasen av livet. Jag behöver inte välja, vägen är redan utstakad.

För några av oss är det inte så enkelt. De som har fått en dom av läkaren som sätter en bortre parentes där den allra sista fasen är bortom normalt och värdigt slut. Det finns några tillstånd som inte klaras med behandling och smärtlindring – de exempel jag tänker på är ALS som gradvis leder mot ett andningsstillestånd, cancer som spritt sig och inte längre är botbar, demenssjukdom som tömt hjärnan på funktion etcetera.

Läkare som inser läget lider av att se dessa ”färdigbehandlade” patienter som pinas i sin medvetslöshet eller omedvetna tillvaro som inte kan liknas vid ett liv. I dag säger man att lagen tillåter att behandling får avslutas efter anhörigas godkännande. I de beskrivna ömmande fallen kan dödsprocessen fortgå om personen har ett starkt hjärta, på ett onormalt och smärtfyllt sätt.

Läs också: Brännande fråga om vården: "När vågar vi ta debatten om Alzheimerssjukas öde?"

Läkaretiken säger att liv inte får aktivt avslutas. Så även lagen. Att aktivt avsluta ett liv är ett brott som rubriceras som mord. Trots det tar läkare risken att göra det. Jag vill påstå att det är ojuste mot läkaren att låta denne ta risken att bli dömd. Och lika ojuste att försätta personer i orimligt tillstånd.

Jag tycker att det är fegt att inte vilja hjälpa medmänniskor som lider bortom alla föreställningar.

En ökande skara av länder och stater har infört aktiv dödshjälp. Den är starkt reglerad och är frivillig från båda håll. Läkare som anser sig kunna genomföra dödshjälp kommer ifråga. Patienter som i medvetet tillstånd har framfört sin önskan om när och hur avslutet ska ske. Överenskommelsen dokumenteras i avtal och i samförstånd med anhöriga.

Det är fel att hävda att problemen med dödshjälp är stora. Utan att ha utrett frågan. Jag tycker att det är fegt att inte vilja hjälpa medmänniskor som lider bortom alla föreställningar. Varför kan inte Sverige när andra kan? Humanmedicin för de undantagsfall som det är fråga om.

Bernt Sahlberg,

Nordingrå,

Centern i Kramfors

 

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel