Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Till försvar för demokratin

Annons
Onsdag 8 marj 2002



Till försvar för demokratin

Försvara demokratin och sätt fart på debatten om de extrema rörelserna i landet.

Extrema politiska eller religiösa yttringar leder så gott som alltid till stort mänskligt elände. Det ser vi av historien och vi ser det idag. I Sverige är nu den extrema vänstern utåtagerande, vilket inte sällan leder till våld, medan den extrema högern hellre sprider försåtlig och lömsk propaganda. Den som är rädd om och vill försvara ett demokratiskt samhälle ska vara vaksam, avslöja och blotta de onda krafterna, ta fram dem i ljuset för att bemöta och bekämpa dem.

Av det skälet var det bra att folkpartiledaren Lars Leijonborg mötte den tidigare moderata riksdagsledamoten, numera sverigedemokraten Sten Andersson, i en TV-sänd kort debatt. Den ömkliga figur, närmaste en karikatyr av sina åsikter, som anses företräda den invandrarfientliga gruppen lockade knappast nya sympatisörer till organisationen. När sverigedemokraterna kläs av sin flyktingfientlighet återstår ingenting.

Det var viktigt att visa, även om det kan diskuteras ifall det rättfärdigade ett framträdande i ett medium som går direkt in i vardagsrummet. Å andra sidan ska man inte underskatta väljarna, de kan säkert genomskåda hyckleriet hos det i grunden rasistiska partiet.

Det skiljer ut sverigedemokraterna från exempelvis fremskrittspartiet i Norge, ett skattevägrarparti som blivit ett missnö-jesparti men vars partiledare Carl I Hagen vägrar bli jämförd med Jean-Marie le Pen och Jörg Haider. Fremskrittspartiet är visserligen nationalistiskt och vill begränsa invandringen men tar avstånd från diskriminering av människor på grund av ras, kön, religion och etnisk bakgrund. Åtminstone i sitt handlingsprogram.

Då har sverigedemokraterna mer gemensamt med det högerpopulistiska dansk folkeparti och dess ledare Pia Kjærsgaard som är starkt invandrarfientligt och talar om "diskrimineringen" av danskar och "angreppen" på danska traditioner.

I Nederländerna mördades på måndagen den främlingsfientliga politikern Pim Fortuyn. Mördaren antas av polisen vara en vänster- och miljöaktivist. Pim Fortuyn var en rabiat motståndare mot allt muslimskt men också mot flyktingar och narkomaner. Hans invandrarfientliga program fick stora framgångar i lokalvalet i Rotterdam och hans nya parti väntades gå bra även i parlamentsvalet 15 maj.

Om mordet på Pim Fortuyn var politiskt kan det få verkningar även i Sverige. Centerns initiativ till en särskild riksdagsdebatt mot våld och extremhögern kan vara ett sätt att visa att Sveriges riksdag och regering är fast beslutna att stoppa alla, från höger och vänster, som hotar demokratin i landet.

Vad ska staten göra?

I dag ropas det på staten i alla möjliga (och omöjliga) sammanhang. Staten ska inte bara säkerställa en bra skola och en bra äldre- och barnomsorg utan också se till att kommunernas taxesättning inte pungslår de arma invånarna mer än vad staten, alltså regeringen, anser vara rimligt. Vidare föreslås det i ljuset av stora brister i kommunernas tillsyn över olika verksamheter att det är bäst om staten tar hand om alltihop.

Som om det inte räckte med det har Gudrun Schyman kommit med ett hugskott, ett dyrt sådant, att staten ska öronmärka 10 miljarder för en låglönesatsning, företrädesvis till lågavlönade kvinnor.

Bortsett från var pengarna skulle komma ifrån, inställer sig den principiellt intressanta frågan varför staten nu ska blanda sig i avtalsrörelser genom ett dylikt elefantinhopp.

Svaret på den frågan blir naturligtvis att det ska staten nog akta sig för. Däremot finns det alla skäl att framhålla att det är angeläget att staten faktiskt gör det den ska göra, vilket är tveksamt om den gör. Åtminstone på vissa områden.

Riksrevisionsverket visar i en granskning av länsstyrelsernas tillsyn av behandlingshem, hem för vård och boende, så kallade HVB-hem för barn och unga, har varit minst sagt bristfällig under den period granskningen omfattar, mellan 1997 och 2001. I Västernorrland har det under perioden inte skett något besök alls på något av de HVB-hem som finns i länet.

Om det är något staten faktiskt har skyldighet att göra så är det att prioritera de allra mest utsatta i den här typen av verksamhet. De som hamnar på en institution av det här slaget har redan farit illa här i livet. Dessutom kostar vistelsen 2 800 kronor per plats och dygn.

Mer läsning

Annons