Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolinspektören är tillbaka

Annons
Onsdag 15 maj 2002



Skolinspektören är tillbaka

Nu ska staten ta ansvar för att bristerna i skolan åtgärdas.

Det råder delade meningar om vad regeringen Göran Persson egentligen åstadkommit den senaste mandatperioden men en sak är alldeles säker - det har inte tidigare skrivits så många nationella handlingsplaner som de här åren. Nu har också skolan fått en. Detta behov av handlingsplaner inom bland annat sjukvård och skola tyder på att socialdemokraterna, trots sitt långa regeringsinnehav, inte kunnat ge medborgarna vad dessa faktiskt har rätt till.

Beträffande skolan har det varit uppenbart i åtskilliga år. Det stora problemet har varit att socialdemokratin inte velat erkänna att skolpolitiken misslyckats.

När dåvarande skolminister Göran Persson avskaffade Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna 1991 och överförde ansvaret för skolan på kommunerna skedde det delvis för att minska på byråkratin. Istället inrättades ett skolverk som skulle ersätta både den regionala och statliga tillsynen av skolan. Det må ha varit lovvärt att minska statens byråkrati men resultatet var inte lyckat. För övrigt har den statliga byråkratin svällt rejält med en rad nya myndigheter även inom skolans område under åren efter 1991.

Kommunerna har generellt sett inte varit vuxna att ta ansvaret för skolan och skolverket har inte mäktat med sin uppgift att hålla efter kommunerna. Nu medger utbildningsminister Thomas Östros att staten måste ta ett tydligare ansvar så att bristerna i skolan kan åtgärdas. Så långt som lärarorganisationerna vill gå, det vill säga ge myndigheten sanktionsmöjligheter gentemot kommuner som inte följer lagen, går dock inte han. Det är endast friskolor som kan mista sitt tillstånd om de inte rättar sig efter lagar och förordningar. Det betyder förstås att eleverna i friskolor också är garanterade kvalitet i undervisningen.

Den handlingsplan regeringen upprättat för skolan innebär att även kommunala skolor ska arbeta med kvalitetssäkring, eftersom bristerna i skolans resultat gör det nödvändigt att "staten stärker sin roll och tar ett tydligt ansvar för att följa upp och granska att de nationella målen nås" som Thomas Östros skrev på DN-debatt i går. Skolinspektörerna kommer tillbaka när skolverket delas i två myndigheter - en som granskar undervisningen i kommunala och enskilda skolor och en som arbetar med utvecklingen i skolan. Utvecklingsmyndigheten ska arbeta över alla stadier, från förskola och skolbarnsomsorg till gymnasieskola och vuxenutbildning.

Det är ett steg i rätt riktning att varje huvudman för skolan och varje skola inspekteras regelbundet, men vad gör myndigheten med kommuner som av olika skäl trilskas?

Företagsamma kommuner?

För tillväxten och den ekonomiska utvecklingen i ett land krävs det företag som genererar sysselsättning och skatteinkomster. Det vet i stort sett alla, vänsterpartisterna möjligen undantagna. Att organisationen Svenskt näringsliv undersöker företagsklimatet i landet är alltså en allmännyttig handling. Nu är rankingen för förra året klar. Av landets 289 kommuner placerar sig Härnösand på plats 279, Sollefteå på 264 och Kramfors på plats 171.

De sex största arbetsgivarna i Härnösand är kommun, landsting och myndigheter. Av de 15 största, med mer än 75 anställda, tillhör fem det privata näringslivet.

I Kramfors är förhållandet det motsatta, där är tio av de 15 största arbetsgivarna privata näringsidkare.

I Sollefteå tillhör åtta av de största arbetsgivarna den offentliga sektorn inom stat, landsting och kommun och sju det privata näringslivet.

Mönstret är tydligt och slutsatsen kan bara bli en - kommunerna har fortfarande inte förstått värdet av att gå företagarna till mötes. Kramfors ligger bäst till men hamnar ändå på nedre halvan av kommunlistan. I resultatet är även småföretagarnas synpunkter medräknade.

Mycket av det företagarna efterlyser kan kommunerna göra utan stora kostnader, till exempel att politiker och tjänstemän oftare besöker företagarna i deras vardagsmiljö. Nästan åtta av tio företagare ser det som en viktig åtgärd.

Mer läsning

Annons