Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sänk inte alkoholskatterna

Annons
Måndag 8 april 2002



Sänk inte alkoholskatterna

Målet för en restriktiv alkoholpolitik behöver inte ges upp, däremot måste medlen förnyas.

Alkohol handlar för många om livets goda. Ett glas vin kan också vara bra för hälsan. Men alltför ofta blir alkoholen ett gissel. Missbruk gör att alkoholrelaterade skador - både för dem som konsumerar och för dem som drabbas av våld i fyllans spår - kostar mycket i form av lidande för enskilda och pengar för samhället. Det är skäl nog för att bedriva en restriktiv alkoholpolitik.

Den traditionella politiska målsättningen att begränsa totalkonsumtionen av alkohol utsätts nu för påfrestningar. Änd-rade införselregler och en tyngdpunktsförskjutning från folkhälso- till konkurrens- och handelsaspekter i EU-medlemskapets spår förändrar radikalt förutsättningarna för att bedriva restriktiv alkoholpolitik. Men bara för att beprövade medel måste ses över behöver inte målet ges upp. Tyvärr andas dock ett och annat förslag till nytänkande mest uppgivenhet.

Sex socialdemokratiska riksdagsledamöter skrev häromdagen på Dagens Nyheters debattsida att alkoholskatterna måste sänkas för att Systembolagets försäljning ska kunna konkurrera med billigare sprit legalt införd från andra EU-länder, hembränt och smuggelsprit. Hälften av den sprit som svenskarna dricker har inte köpts på bolaget, skriver debattörerna.

Hur stor andelen är kan diskuteras, men helt klar finns det ett problem. Någon tilltalande fungerande lösning är det dock inte som debattörerna föreslår.

Skattesänkningar är knappast det mest effektiva vapnet mot den illegala spriten. För att komma åt den krävs andra metoder. Det som sänkta skatter skulle kunna konkurrera med är därför alltså i första hand de legalt införda ransonerna. Det är också de som har ökat markant på senare år. Införselkvoterna från övriga EU är ju som bekant mycket stora numera - och kommer att bli större när de justeras ytterligare. Det är där som den alkoholpolitiska utmaningen ligger.

I Danmark planerar regeringen att sänka alkoholskatterna för att stoppa gränshandeln till Tyskland. Sverige borde alltså gå in för en dansk lösning, anser de sex socialdemokraterna. Då ska man veta att skatten på en liter 40-procentig sprit är i Sverige i dag 200 kronor. I Danmark är den 130 kronor och i Tyskland endast 50 kronor. Att parera med skatten ter sig alltså inte så lätt - eller önskvärt. De alkoholrelaterade skadorna i dessa våra EU-grannar är större än i Sverige.

Just folkhälsoaspekterna av alkohol börjar också uppmärksammas i större utsträckning i andra EU-länder. På flera håll spirar en begynnande debatt. Här har Sverige faktiskt kunnande att erbjuda om det gick att bli kvitt myten om att allt blir bra bara svenskarna lär sig dricka kontinentalt. Kanske är det så att alkoholskatterna i länder som Tyskland snarare borde höjas i framtiden?

Klart är att det aldrig kommer att gå att bromsa alkoholens skadeverkningar genom att försöka parera med skatten. Som tur är har alkoholskattesänkarna inget stöd från finansminister Ringholm. Så bör det också förbli.

Cirklar

I dag startar Kunskapsveckan i Sverige. Det är tredje året vuxenutbildarna i landets kommuner visar upp vilka möjligheter till vuxenutbildning som finns, både i regionen och i kommunen. Kommunala och privata vuxenutbildare, studieförbund, folkhögskolor, arbetsförmedlingar, bibliotek och föreningslivet liksom lokalt näringsliv är med i arrangemanget.

I år uppmärksammas särskilt studiecirkeln, vilket är helt rättvist - studieformen fyller 100 år i år. Det är en klassisk form av folkbildning och den har alla möjligheter att leva i ytterligare hundra år, även om både staten och kommunerna av någon outgrundlig anledning minskat sina bidrag till verksamheten.

Studiecirkeln i Sverige föddes inom nykterhetsrörelsen. Den första som använde ordet studiecirkel var godtemplaren Oscar Olsson i Lund och året var förstås 1902. Studieverksamhet hade funnits tidigare men, en "studiecirkel" hade man inte hört talas om tidigare.

I fjol startades 320 356 cirklar i Sverige med sammanlagt 2 660 000 deltagare. Alla i frivillig studieverksamhet!

Mer läsning

Annons