Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I år slår svensk turism rekord

Annons
Fredag 21 juni 2002



I år slår svensk turism rekord

I år semestrar svenskarna hemma och turismen väntas slå rekord.

Redan i fjol var trenden tydlig. I år är den solklar - svenskarna väljer att semestra hemma. Det är särskilt glädjande för Höga kusten, här har nämligen turismen ökat mest i hela landet under 1990-talet. Det ökande antalet turister beror förstås också på att Sverige drar till sig människor från andra länder, mest från grannarna i Norden. Medan fjolårets goda besökssiffror bland annat berodde på att Sverige var ordförandeland i EU under första halvåret beror årets förväntade turistrekord på en svag svensk krona och terrordåden den 11 september.

När kronans värde är lågt tvingas många svenskar att stanna hemma, även om de hellre skulle resa utomlands. En svag kronkurs gör samtidigt Sverige till ett lågprisland för utländska turister. Det handlar om stora inkomster för näringslivet och för staten när turisterna kommer. Förra året gav de utländska besökarna lika stora inkomster som personbilsexporten. Genom turismen får staten in momspengar, förra året dryga sex miljarder kronor.

Totalt gjorde turisterna i fjol av med 148 miljarder kronor. Ändå hävdar branschfolket att turistindustrin kan växa sig betydligt större med rätt marknadsföring. Antalet arbetstillfällen inom turismen ökade förra året med mer än 14 procent till drygt 127 000 personer räknat i helårsarbeten. Det är fullt förståeligt att kommunerna i Västernorrland ser turistindustrin som en framtidsbransch.

Det här året har redan börjat bra med en ökning på 1,8 procent under vintersäsongen för övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem. Nu rear charterbolagen sina solresor eftersom allt tyder på att sommaren blir den bästa hittills för svensk besöksnäring. Intäkterna enbart för den inhemska turismen beräknas öka med 7,5 miljarder kronor.

De flesta barnfamiljer väljer att semestra på hemmaplan, 67 procent planerar för resor genom sommar-Sverige. Åtskilliga av dem kommer att leta sig till Ångermanland och det är naturligtvis ingen sinkadus. Den nya turistbroschyren Balsam för själen har väckt berättigad uppmärksamhet. Den visar bland annat att möjligheterna till speciella upplevelser i landskapet är så stora att det är svårt att välja bland dem. Det är ogörligt att hinna med allt under en sommar.

Därför är det lika viktigt att ta väl hand om turisterna som att visa vad landskapet kan erbjuda. Generösa öppettider och utbyggd service så att människor känner sig välkomna gör att de också återvänder. Lika stora belopp som besökarna lägger på övernattningar lägger de nämligen ner på livsmedel, handel och diverse transporter. Det är bara sju procent av alla miljarderna som används till själva aktiviteten eller resmålet, till exempel för entrébiljetter.

Att skåda Högakustenbron eller världsarvet Höga kusten kostar ju egentligen ingenting.

Själv tänker jag ägna en god del av min semester åt Ångermanland och Höga kusten. Semestern börjar nu.

Dubbelt så dyrt ...

Av någon anledning har storbanken Nordea tagit ut dubbelt så höga avgifter för utlandsbetalning i invandrartäta områden som för utlandsbetalningar i Stockholms innerstad. I Skärholmen, Kista och Södertälje tar banken ut 220 kronor i avgift när pengar skickas till länder utanför EU. På Östermalm kostar samma transaktion 110 kronor.

Skälet är att det sker så många utlandsbetalningar från kontoren där det bor fler invandrare. Det i sin tur beror naturligtvis att de skickar hem pengar till släktingar som fortfarande bor i hemlandet. Det ökar belastningen på kontoren och därför har banken dubbel avgift där, meddelar banken.

Om den skärpta lagstiftningen mot diskriminering, som införs nästa år, hade gällt idag skulle banken gjort sig skyldig till lagbrott. Nu valde banken att ta bort den dubbla avgiften så snart den blev uppmärksammad.

Bankens tidigare agerande är stötande. Varje banktjänst ska naturligtvis kosta lika mycket, oavsett vilket kontor som utför den.

Det är svenska staten som äger det mesta av Nordea och ansvarig för det statliga ägandet är finansminister Bosse Ringholm. Han har inga kommentarer, eftersom avgifterna är en intern fråga för banken.

I Nordeas styrelse sitter LO:s chefsekonom Dan Andersson. Han kan inte heller uttala sig om banken men tänker ta upp saken med bankens vd eftersom de olika avgifterna "kan tolkas som etnisk diskriminering".

Det är svårt att tolka det annorlunda, även om det är tänkbart att bankpersonalens iver att tjäna pengar kan ha förlett den.

Mer läsning

Annons