Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efter fem miljarder i sjön – dags att agera

/
  • Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) är uppenbarligen nöjd med att Arbetsförmedlingen hittills betalat fem miljarder för jobbcoachning.

Annons

Hypnos, healing och "neurolingvistisk programmering". När Aftonbladet 2009, ett knappt år efter att regeringen infört "jobbcoachning" som ett sätt att hantera de ökande arbetslöshetssiffrorna, visade det sig inte finnas någon hejd flummeriet. Och Arbetsförmedlingen betalade.

Under snart fem år har över fem miljarder kronor betalats ut till privata jobbcoacher för arbetslösa. Parallellt med att arbetslösheten ökat.

I dag utgör fortfarande jobbcoachning och Fas 3 den kostsamma kärnan i borgerlig arbetsmarknadspolitik. Man baxnar.

– De coacher jag har träffat och de arbetslösa som fått coachning är lyriska, sa dåvarande arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M) om satsningen på jobbcoacher fyra månader efter att den sjösatts.

Littorins efterträdare på posten, Hillevi Engström (M), upprepade i våras samma sak: "Många deltagare har varit nöjda".

Men något jobb har de inte fått. Ska man tro Arbetsförmedlingens egen statistik lär de till och med få svårare att skaffa ett än arbetslösa som inte fått någon coachning. Fem miljarder kronor har använts för att aktivt FÖRSÄMRA arbetslösas chanser till ett jobb.

De enda som fortfarande applåderar är företagen som erbjuder tjänsterna och, enligt en granskning SVT gjorde i våras, hämtar hem vinstmarginaler på 20-30 procent. Vissa vaskar arbetslöshetsguld.

2009, när Aftonbladet avslöjade mer än en tiondel av de anlitade coachningsföretagen som rena bluffmakare som ägnade sig åt ovetenskaplig hokuspokus, förbluffades många över att antalet jobbcoachningsföretag som Arbetsförmedlingen anlitat var så många. 952 stycken. Klart det inte gick att ha full kontroll över så många bolag.

"Kontrollen" Arbetsförmedlingen ägnade sig åt begränsades till att agera på klagomål från arbetssökande som skickats dit.

I dag är antalet kontrakterade bolag ungefär lika många, men fördelar sig på 3500 separata utförare – som slåss om att få tillhandahålla jobbcoachning till 3000 arbetslösa.

Arbetsförmedlingen kallar det för en "kraftig överetablering" och vill minska antalet så att verksamheten bättre ska gå att kontrollera. Man skulle också kunna kalla det hela för "idioti".

Kontrollen av de enskilda utförarna så att de lämnat healingen och hypnosteknikerna därhän och ägnar sig åt verksamhet som i alla fall i teorin skulle kunna funka är bara en liten, om än väldigt viktig, del av Arbetsförmedlingens uppdrag.

Mer prioriterat borde det dock vara att i grunden klargöra hur kostnadseffektiv satsningen är för att rusta arbetslösa för arbetsmarknaden.

Resultatet av fem satsade miljarder tycks ha gett försämrade förutsättningar, är det inte dags att byta strategi då?

Om de uteblivna framgångarna beror på en internationell jobbkris som regeringen hävdar, borde man då inte inse att det inte går att jobbcoacha fram nya arbetstillfällen. Ja, annat än inom jobbcoachningsbranschen.

Annons