Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Susanne Sjöstedt: Och då har krisen i kommunerna knappt börjat än …

Annons
Sveriges kommuner och landsting skickar ett

Sex av 20 regioner gick med underskott ifjol och hela 16 regioner försämrade sitt resultat. Var fjärde kommun redovisade ett underskott – och väldigt många fler, en klar majoritet, har kraftiga underskott i sina socialförvaltningsbudgetar.   

Förklaringen är enkel och handlar väldigt mycket mindre om kassa lokalpolitiker än om att konjunkturen vänder nedåt och ger kommuner och landsting mindre skatteintäkter. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som kostar mest.

Som Sveriges kommuner och landsting, SKL, i sin ekonomirapport som presenterades på måndagen konstaterar så kommer antalet barn och unga och äldre i Sverige tillsammans öka med nästan 450 000 personer de kommande tio åren samtidigt som alla däremellan, de i arbetsför ålder, bara ökar med 300 000 personer. 

Den sneda utvecklingen blir än mer extrem i lands- och glesbygd.

- Staten måste ta ett större ansvar för att möta de demografiska behoven, sammanfattar SKL:s ordförande Anders Knape.

Ledarsidan har flera gånger tidigare påmint om att exempelvis Konjunkturinstitutet konstaterat att kommunerna fram till 2022 skulle behöva ett tillskott på 40 miljarder enbart för att bibehålla den standard och personaltäthet vi har i dag när alltfler den stora gruppen äldre börjar efterfråga vård och omsorg.

Att den rödgröna regeringen under förra mandatperioden tillförde kommuner och landsting 35 välfärdsmiljarder räcker inte. Att den rödgröna regeringen nu utlovat 20 miljarder under mandatperioden räcker inte heller. Och att man dessutom utlova pengarna som om de vore ett tillskott som ger kommunerna möjlighet att höja kvaliteten på verksamheten, nej det stämmer alltså inte alls med verkligheten.

SKL håller med. Den ekonomirapport organisationen presenterade på måndagen är i det närmaste ett SOS till regering och riksdag. För det är verkligen skilda världar på läget i riket och ute i kommunerna.

Som Expressens liberala ledarsida krass uttrycker det: ”I Stockholm snickrar fyra partier ihop ett 73-punktsprogram med familjevecka, utbildningsår och mer generösa villkor i migrationspolitiken, som om de befann sig i ett parallellt universum. Två andra partier skriver ihop en budget på en servettskiss med stora återverkningar på ekonomin för utsatta kommuner.”

Varför fortsätter ledarsidan att tjata om regering och riksdags ansvar för kommunerna? För att avleda (socialdemokratiska) kommun- och regionpolitikernas ansvar när de nu utsätts för kritik för hotande nedskärningar? Kanske, men i så fall för att den kritiken ofta är helt orättfärdig.  

 ”Varför är det alltid äldrevården och skolan som måste spara när kommunen drar ner?”

Nej, det är inte ett helt äkta citat, snarare ett komposit av dussintals insändare de senaste månaderna här i tidningen kokat ned till en enda sammanfattande mening.

Det är redan skakigt i de kommunala ekonomierna. I vissa värre än andra, hur exempelvis Kramfors ska få en budget i balans känns faktiskt helt obegripligt.

Men betalar de äldsta och yngsta verkligen mest för att rädda budgetar med på sina håll tiotals miljoner i underskott? Drar de det tunga lasset medan andra verksamheter mest glassar runt?

Det kan emellanåt se så ut om man tittar på medierapporteringen av vilka förslag som lagts på bordet runt om i länet. Om bara politikerna slutade bygga grejer och ta ut så mycket i arvode, muttrar vissa.

Då tål det att påminna om att i kommunernas skolnämnder (som heter och omfattar lite olika verksamheter i olika kommuner) och deras socialnämnder står för ungefär tre fjärdedelar av hela de kommunala budgetarna. Så hårt prioriterar ändå kommunerna just dessa grupper att mer än sju av tio kronor man har att röra sig med går till de två största nämnderna.

Ändå måste det mycket snart bli ännu mer.

Eller mindre, det finns ju faktiskt de som politiskt fortfarande prioriterar att det reformutrymme som finns i statsbudgeten istället läggs på skattesänkningar. Varför inte fråga dessa hur de vill att kommunerna ska spara när den "riktiga" krisen kommer ...

Annons