Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare (S): Trump är den mest löntagarfientlige presidenten

Annons

Donald Trump anses i USA vara den mest löntagarfientlige president landet haft i modern tid. Frågan är hur han kunde bli vald trots att hans motkandidat Hillary Clinton fick tre miljoner fler röster. Ett svar är valsystemet med överrepresentation för mindre konservativa delstater.

Men Trump lovade att göra Amerika stort igen framför allt genom att stoppa kinesisk export till USA: En export som enligt alla bedömare skedde med ojusta medel som statliga subventioner medan importen till Kina hölls tillbaka med olika ojusta medel. Många amerikanska löntagare som sett goda jobb försvinna tilltalas av ett Kinafientligt budskap.

Trump lovade också att återställa förlorade jobb i industrin, starta ett historiskt unikt jätteprojekt för att återställa infrastrukturen i form av nya broar, järnvägar etcetera. Han lovade vidare att höja minimilönen till 10 dollar i timmen. Skattereformens många miljarder skulle enligt Trump sippra ned – för att inte säga forsa ned till vanligt folk.

Inget av dessa löften uppfylldes. Det enorma infrastrukturprojektet som skulle skapat miljoner jobb och som lätt hade gått igen kongressen eftersom det hade demokraternas stöd blev ett tomt vallöfte.

Den jättelika skattereformen som enligt Trump skulle forsa ned till alla löntagare ledde i stället till enbart höjda vinster och höjda chefslöner. Ett exempel av många: Det jättelika telekomföretaget ATT lovade att skattesänkningen skulle leda till över 7 000 nya amerikanska jobb.

Resultatet blev att företaget avskedade 23 000 anställda och vd-lönen höjdes kraftigt. Inget av skattereformen sipprade ned till löntagarna. Utan ledde i stället till kraftigt ökade börsvinster.

Trump struntade helt i löftet om höjda minimilöner. I stället tog han bort rätten till övertidsersättning för de många miljoner löntagare som tjänade mellan 220 000 och 330 000 kronor om året.

Han tillsatte arbetsmarknadsministrar och chefen för arbetsmiljöverket som var motståndare till löntagarintressena. Arbetsdomstolen som i USA har en mycket viktig roll fick konservativa domare som hindrat facklig organisering.

Arbetsmiljöarbetet fick så litet resurser att kontrollen blev nästan obefintlig. Samtidigt togs flera förbud att använda farliga gifter i näringslivet och i jordbruket bort. Han tog bort skyddet för anställdas pensioner.

Trump har tvärtemot löftena därför drivit en politik på tvärs emot sina arbetarväljares intressen. Där påminner han om våra Sverigedemokrater. Hans Kinapolitik fyller samma roll som SD:s invandrarpolitik.

Roland Spånt

Roland Spånt är fil dr nationalekonom och gästkrönikör på ledarsidan