Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare (S): Socialdemokraterna får bära hundhuvudet för Centerpolitik

Annons

Bland det svåraste i politiken är att tvingas försvara kompromisser som man själv starkt ogillar.

I löneförhandlingar är det ofta lättare då man kanske har mötts på halva vägen och det står klart för alla att man inte kan få allt man vill. Men i uppgörelser mellan olika partier finns ibland ultimativa krav som inte kan ses som kompromisser. Att man kan tvingas försvara åtgärder som man själv tycker är felaktiga eller till och med förkastliga.

Jag har själv erfarenhet av detta och vet hur svårt det är för normala människor att då satsa allt. I mitt fall gällde det debatter mot den dåvarande finansminister Göran Persson som var en fruktansvärd motståndare enligt president Bushs princip ”stöder du inte alla mina förslag är du en fiende!”

I dag gäller läget den socialdemokratiskt ledda regeringen som av Centern och Liberalerna i en rad tunga politikområden tvingas driva en helt motsatt politik mot vad de egentligen vill.

Liberalerna tvingade fram en borttagen värnskatt som bara gynnar de högsta inkomsterna och drar mångmiljardresurser från välfärdsområdet.

L och C hindrar varje åtgärd för att minska vinstuttaget i välfärden trots att en överväldigande majoritet av befolkningen vill det.

Samma partier stoppar ett återinförande av skattelindring på fackliga avgifter trots att fackens motparter, företagen, har skatteavdrag för sina kostnader.

C och L följer här M+KD+SD budgeten som syftar till att göra det dyrt för löntagare att vara med i a kassan och i facket och därigenom försvagas facket och alla löntagare. Precis det som skedde på Reinfeldts och Borgs tid.

Arbetsförmedlingen har blivit ett svart hål på grund av Centerpolitikers övertro på privata marknader. Först möjliggjorde C och L genom att lägga ned sina röster att M+KD+SD budgeten gick igenom. Det innebar kraftigt minskade resurser till arbetsförmedlingen och följden blev massor av nedlagda kontor.

Därefter hindrade man att regeringen kompenserade detta i den nya budgeten. Istället skulle andelen privata utförare av förmedling på kort tid öka från 60 till 100 procent.

Enligt Centern skulle de arbetslösa fritt få välja mellan ett stort antal privata förmedlare. Nu visar DN att i över var tredje kommun saknas det helt privata förmedlare. I nära tre fjärdedelar av kommunerna saknas privata förmedlare helt eller där finns bara en eller två.

Den utlovade valfriheten för arbetslösa blir ett hån.

Istället för att skjuta på pianisten, det vill säga Centerpartiet, tvingas de S-märkta statsråden bära hundhuvudena och hotas nu av misstroende i riksdagen.

Roland Spånt

Roland Spånt är fil dr nationalekonom och gästkrönikör på ledarsidan