Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Backholm Bohlin: Frågan om att låta någon annan driva Sollefteå sjukhus är politiskt död

Annons

Frågan om Sollefteå sjukhus framtid har i veckan åter aktualiserats. Denna gång efter att Region Västernorrlands utredning av alternativa driftsformer för sjukhusets verksamhet har färdigställts. Frågan är dock politiskt död i nuläget då regionen i stället satsar på ett utvecklingsprojekt med namnet ”God vård med rätt stöd 2020”.

Många borgerliga politiker, och kanske en och annan medborgare, i Ådalen har på senare år blickat drömskt mot Bollnäs. Där har det privata sjukvårdsbolaget Aleris sedan 2012 drivit sjukhuset. Innan Aleris tog över fanns långtgående planer på att lägga ner sjukhuset i Bollnäs och entreprenaden blev en räddning. Det har varit en formidabel framgångssaga – med så väl nöjda patienter som nöjd personal – under sju år. Och när tidningen Dagens Medicin rankar sjukhus så har Bollnäs ofta hamnat högt i sin kategori. Nu är det dock slut. När avtalet mellan Aleris och Region Gävleborg var på väg att löpa ut meddelade företaget att man inte längre vill driva sjukhuset i sin helhet.

Utredningen ser således ingen anledning att återöppna BB i Sollefteå.

En av utmaningarna i Sollefteå är sjukhusets kompetensförsörjning. För att få bemanningen att gå ihop är man kraftigt beroende av kostsam stafettpersonal. En av målsättningarna vid en eventuell utläggning av verksamheten på entreprenad är att förbättra arbetsmiljön och få ner kostnaderna för inhyrd personal, något som Aleris lyckats med i Bollnäs.

En del av det som står att läsa i utredningen är politiskt sprängstoff. Bland annat skriver man om de förändringar som gjordes inom kvinnosjukvården – stängningen av BB i Sollefteå – att de ”ur verksamhetssynpunkt [har] fungerat väl.” Utredningen ser således ingen anledning att återöppna BB. Därmed faller nog en stor del av de som har kunnat tänka sig ett sjukhus på entreprenad bort. Själva syftet med att utreda alternativa driftsformer för sjukhuset har för många varit just att se om det skulle ge möjligheter för att igen  öppna de verksamheter som stängts.

Redan i dag är situationen kritisk där vi egentligen är för få personer för att hålla oss med tre sjukhus. Samtidigt kvarstår de geografiska utmaningarna.

Ett grundproblem för vården i Västernorrland (egentligen gäller det för hela landet, men situationen är etter värre i vårt län) är den demografiska utvecklingen. De kommande åren växer andelen äldre snabbt och den så kallade försörjningskvoten försämras. I Ådalskommunerna Kramfors och Sollefteå beräknas man 2036 nå en kritisk punkt då ”dessa kommuner kommer ha fler invånare som konsumerar välfärdstjänster, än som finansierar dessa via skatteintäkter”, som det står i utredningen. Därtill så krymper Västernorrlands befolkning.

Siffrorna för 2018 visar att vi blev ungefär 500 personer färre. Och redan i dag är situationen kritisk där vi egentligen är för få personer för att hålla oss med tre sjukhus. Samtidigt kvarstår de geografiska utmaningar som ett till ytan stort län medför när det kommer till att garantera att alla medborgare ska ha tillgång till vård av god kvalitet inom ett rimligt avstånd. Det är en fråga som är betydligt större än vilka som driver något av länets sjukhus.

Annons