Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

LEDARE: Fler arbetade timmar viktigare än skattehöjningar för framtidens välfärd

Materiellt välstånd, en fördubblad BNP per capita och 13 miljoner invånare. Det var en övervägande ljus prognos av Sveriges ekonomi år 2060 som presenterades av Finansdepartementets långtidsutredning på en pressträff tidigare i veckan.

Varningssignalerna rör inkomstklyftorna mellan förvärvsarbetande och pensionärer, en minskad tillit i samhället och underskottet i statens finanser.

Välfärdsfusk och organiserad brottslighet måste bekämpas, arbetslivet förlängas och nyanländas kompetens höjas.

Men sättet att säkra välfärden går inte via ändlösa och ansvarslösa skattehöjningar, utan genom fler arbetade timmar.

Långtidsutredningen 2015 ligger i linje med den globala utvecklingen. Den amerikanska underrättelsetjänstens avdelning för långsiktig strategi identifierade häromåret fyra megatrender under de kommande decennierna.

Den första är fattigdomsreducering. Satsningar på utbildning, hälsa och kommunikation gör att medelklassen växer.

Om bara 15 år bor 60 procent av jordens befolkning i städer. Urbaniseringen gynnar svenska exportföretag i kommunikations- och byggsektorn.

Den andra är maktdelning. Ekonomiskt drar delar av Asien ifrån Nordamerika och EU, vars andel av de globala inkomsterna minskar.

När balansen i världsekonomin förskjuts blir det ohållbart för ett exportberoende land som Sverige att ge upp de goda affärsrelationerna med länder som Kina och Saudiarabien, även om vi inte delar deras politiska värderingar.

Den tredje är överbefolkning. Redan år 2050 närmar vi oss tio miljarder människor. Stora delar av befolkningsökningen sker i fattiga afrikanska länder.

För att en fortsatt hög invandring från exempelvis Somalia ska fungera krävs att svensk migrationspolitik får ett tydligare fokus på jobb.

Det innebär både hårdare försörjningskrav och strukturreformer. Regeringen har slumrat länge och vaknat sent, men till och med finansminister Magdalena Andersson (S) ser numera behoven av fler enkla jobb i servicenäringarna.

Den fjärde är det skriande vatten- och energibehovet. Om mindre än 20 år antas drygt hälften av jordens invånare bo i områden med akut vattenbrist.

Det gör att folkvandringarna kommer att bestå även i fredstid, vilket ytterligare förstärker behovet av en fungerande integrationspolitik.

”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen. Och vi är den sista som kan stoppa klimatförändringarna”, menade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon inför klimatmötet i Paris.

Han kunde ha lagt till att världen går att likna vid ett framrusande expresståg vars olika vagnar oundvikligen hakar i varandra.

Afghanska tonåringars drömmar om ett bättre liv får direkta konsekvenser för den kommunala välfärden i Sverige – på en nivå som var otänkbar för bara några år sedan.

Välfärdens räddning är inte att sitta still i första klass och se världen rusa förbi när tåget redan är fullt av flyktingar.

Räddningen är att låta ekonomin växa så att fler finner sin framtid på den svenska arbetsmarknaden.