Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Det bästa decenniet i mänsklighetens historia

Annons

Det decennium som vi nu lämnat har varit det bästa i mänsklighetens historia. 28 procent av allt välstånd som någonsin skapats, alstrades under de senaste tio åren. Under 2010-talet har 158 000 personer lämnat extrem fattigdom – varje dag. Medellivslängden har ökat från 69,5 år till 72,6 år. Trots global uppvärmning minskade antalet dödsfall orsakade av klimatrelaterade olyckor med en tredjedel. Och andelen människor som lever i ofria länder minskade från 34 till 26 procent.

Detta är bara ett axplock av bra saker som sker över lite tid, men som vi tenderar att missa i nyhetsrapporteringen. Exemplen är sammanställda av författaren Johan Norberg och stiftelsen Warp Institute har tagit ett initiativ till att samla fler i ett öppet dokument på internet. Fyll gärna på.

Warp Institute argumenterar på goda grunder för att det bästa tillfället att födas är just nu. Det finns anledning att vara optimist inför framtiden. Inte minst teknikrevolutionen och graden av innovation är hoppingivande. Människans inneboende skaparkraft, empati och förmåga till samarbete är det också.

Fundera till exempel ett ögonblick på hur kombinationen av lokal elproduktion, bättre batterier och förarlösa fordon kommer att förbättra transporter. Utsläpp, trängsel, parkeringsproblem och kostnader kommer att minska radikalt. Vardagen kommer att bli enklare och fritid frigöras.

Eller ta vår hälsa. En flod av metoder för att förstå, förebygga och bota sjukdomar håller på att växa fram. Förbättrad bilddiagnostik, AI och populationsstudier ökar kunskaperna om folkhälsan radikalt. Snart kommer också en smart bh som kan upptäcka cellförändringar i brösten på ett tidigt stadium och en smart toalett för hemmabruk som analyserar avföring och urin.

Men när samhällsdebatten dryper av negativt tänkande och dåliga nyheter, tror få att världen blir bättre. Människan är inte bra på att se sina egna framsteg och om vi trots allt ser dem är vi dåliga på att begripa vad de beror på.

”Du har fel om tillståndet i världen, du har fel om vad det beror på och ändå är chansen liten att du ändrar din åsikt”, som docenten Andreas Bergh sammanfattar det i sin bok “Två filter”. Han pekar på att vi har ett inbyggt ”negativitetsfilter” som gagnade oss förr när vi levde i en betydligt farligare värld, men som tvärtom sinkar oss i dag. Dessutom skapar vi själva ofta ett filter till genom att omge oss av likasinnade som bekräftar och förstärker våra världsbilder.

Vad fler borde göra är att aktivt lära sig mer om de långa linjerna i vår samtidshistoria, sätta på sig positiva glasögon och utmana sig själva genom att träffa och prata med människor som uppfattar situationen annorlunda.

Optimism kan vara ytterligt provocerande. Särskilt i en tid då både traditionella medier, sociala medier och politiker gödslar rädslan hos befolkningen varje dag. Inte desto mindre finns det mycket goda skäl att tro att framtiden kan bli storslagen. Och om inte det skulle vara nog: optimister tenderar att vara lugnare och leva längre, så om inte annat borde man bli en livsbejakare av rent egoistiska skäl.

Sofia Nerbrand