Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lantbruksprofessor gästade Senioruniversitetet i Sollefteå

Den 15 januari inledde Senioruniversitetet i Sollefteå vårsäsongen med en föreläsning av Sollefteåsonen, Marcus Wallenbergpristagaren, professorn vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå Torgny Näsholm, som talade om Skogsmarkens kväveutbud och skogsträdens tillväxt – avgörande faktorer för skogens roll i klimatarbetet.

I den akademiska världen är ju forskningen grundbulten. Teorier byggs. Antaganden görs. Experiment ger forskaren nya upptäckter att bygga vidare på. Men, som Torgny inledde sin föreläsning: vi borde oftare tänka på att på varje lyckat experiment går det nio misslyckade. Och egentligen är det de misslyckade experimenten som ger oss vägen framåt!

Ja, han var rolig, Torgny, riktigt rolig ibland. som när han sade: När man säger att en fråga är ’av akademiskt intresse…’ har ni tänkt på, att man då menar att den är helt ointressant?

Hela Torgnys föreläsning var av yppersta akademiskt intresse och den var allt annat än ointressant.

Skogen har ju, inte minst för ett land som Sverige med sina väldiga skogsarealer, en enormt viktig roll i klimatsammanhang. Redan för över 100 år sedan kom kväverevolutionen. Den egensinnige forskaren Fritz Haber (nobelpris 1919) hade lyckats få fram ammoniak i stor skala och därmed kom han och hans kollega Karl Bosch att revolutionera gödseltillverkningen, som plötsligt gav oss ett oerhört mycket effektivare jordbruk. Följden blev att hela jordens befolkning mot alla odds fördubblades under 1900-talet. Samt att koldioxidutsläppen ökade till hisnande nivåer.

För skogsgödningens del har aminosyrorna en viktig roll. Aminosyror finns det många av. Arginin heter en som Torgny och hans kolleger hittat och gjort experiment med. Experiment som visar exempellösa framgångar. Tack vare dessa kan vi se fram emot en revolutionerande ny metod vid återplantering av skog som kommer att avsevärt reducera den för kolutsläppen farligaste perioden, den när plantorna inte hunnit växa till sig till träd. Bara i Norden planteras årligen 600-700 miljoner träd varje år! Vi kanske inte ser resultatet omgående. Men ge denna nya metod bara tio år, så har vi facit!

Den intressanta, optimistiska, lärorika föreläsningen belönades med en varm applåd.

Hervor Sjödin

Näraskribent

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Allehanda Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel