Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Länets befolkning snart nära nivån på 1800-talet

/
  • Cirka 50 000 invånare har försvunnit från länet sedan mitten av 50-talet. Västernorrlands befolkning är på väg ner mot de nivåer som rådde i slutet av 1800-talet.

Sedan 50-talet har Västernorrlands befolkning rasat ihop.
Länets befolkning är snart nere på nivåerna från slutet av 1800-talet.
Och Västernorrlands procentuella andel av Sveriges befolkning är på väg mot hur det såg ut på 1700-talet.

Annons

Varje år kommer det oftast dyster befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

Ångermanland brukar blöda kraftigt, medan Medelpad ofta växer lite försiktigt, men sammantaget är det röda siffror som gäller.

– Vi hade kanske den snabbaste befolkningsutvecklingen i samband med industrialiseringen och på 50-talet var vi på toppen. Men då hade vi fortfarande kraftverksbyggen och det var innan rationaliseringarna satte i gång i processindustrin. Sedan kom motorsågen och du fick en utslagning av massaindustrin och sågverk, samt en kraftig mekanisering och rationalisering i industrin, förklarar Lars-Gunnar Rönnqvist, planeringsdirektör på ledningsstaben vid Länsstyrelsen.

1955 hade Västernorrland nästan 290 000 invånare.

Sedan dess har det försvunnit cirka 50 000 till dagens cirka 240 000, vilket även var länets befolkning 1905. Bland kommunerna är det främst Kramfors och Sollefteå som mer än halverat sina befolkningar sedan 50-talet.

Förutom Västerbotten så har även övriga Norrlandslän backat, men ingen lika kraftigt som Västernorrland.

– Det beror på att skogsindustrin varit så dominerande här. I Norrbotten har man malmen och smältverken på ett annat sätt, säger Lars-Gunnar Rönnqvist.

Ett annat sätt att beskriva hur Västernorrland imploderat är att mellan 1900–1940 utgjorde Västernorrlands andel av Sveriges befolkning cirka 4,5 procent. Den siffran är i dag 2,53 procent, vilket är samma nivå som 1810. Siffrorna närmar sig den nivå som rådde på slutet av 1700-talet.

I Västerbotten har man däremot sedan 50-talet ökat sin befolkning med cirka 20 000 till dagens cirka 260 000 invånare.

Vad betydde det att Norrlands första universitet placerades i Umeå på 60-talet?

– Det är klart att det har betytt mycket för Umeås utveckling. Det har skett en våldsam utveckling där och man fortsätter att till exempel lägga regionkontor där, säger Rönnqvist.

Men han skulle ännu inte säga att loppet är kört för Västernorrland.

– Med lite tur och en rätt satsningar ska vi ha en del möjligheter genom en fokusering på tjänsteprodukter, säger Rönnqvist.

Som exempel på ljus i mörkret nämner han IT-sektorn i Sundsvall.

Och som en viktig regional pusselbit för framtiden nämner han en snabbare tågkorridor mellan Sundsvall och Härnösand.

– Skulle det ta 22 minuter med tåg mellan Sundsvall och Härnösand då skulle man binda ihop det på ett annat sätt. Bristen på bra kommunikationer är avgörande för hur det ser ut, säger Lars-Gunnar Rönnqvist.

Finns inte risken att länets befolkning fortsätter ner?

– Den risken finns alltid, men gemensamt måste vi hjälpas åt att ändra på det.

Annars är vi som sagt snart nere i de befolkningssiffror som länet hade på 1800-talet.

Mer läsning

Annons