Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunskapsras kopplas till skolvalet

Annons

En viktig orsak till Sveriges ras i Pisa-undersökningen är det fria skolvalet, eftersom det har gjort att lågpresterande klarar sig sämre och att gapet ökar mellan "vinnar- och förlorarskolor", anser flera experter, som därför tycker att skolvalet borde ses över.

Vissa skolor har blivit förlorare i skolvalslotteriet. Avståndet mellan den bästa och sämsta skolan har fördubblats i naturvetenskap och tredubblats i läsning under 2000-talet, säger Anders Jakobsson, professor vid Malmö Högskola.

Både han och Magnus Oskarsson, lektor vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa i Sverige, menar att data pekar på att det fria skolvalet, och de ökande klyftor det lett till, är en viktig faktor för att förklara de sjunkande kunskaperna.

Den senaste Pisa-mätningen publicerades i tisdags och visar att svenska elevers resultat försämrats kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning. Sverige hade den största resultatförsämringen av alla länder, och ligger nu genomgående under OECD-snittet.

Många av de länder som är mest framgångsrika i Pisa-mätningarna har små skillnader i resultat mellan de sämsta och de bästa eleverna.

Men i Sverige har kunskapsskillnaderna mellan olika skolor, den så kallade mellanskolevariansen, ökat under 2000-talet, så att vi har fått högpresterande och lågpresterande skolor, enligt Anders Jakobsson.

Många skolor har förlorat de mest ambitiösa eleverna på grund av skolvalet, och vår hypotes är att ambitionsnivån på undervisningen sänks när de ambitiösa eleverna lämnar skolorna.

Tidigare var det små skillnader mellan svenska skolor, med en hög lägstanivå på eleverna, enligt Magnus Oskarsson.

Nu ökar skillnaderna i resultat. Vi har tappat de ideal som fanns i den svenska skolan. Nu måste vi fråga oss vad vi kan göra för att motverka sorteringen och kompensera för bristerna i systemet.

Men Sverker Härd, enhetschef på Skolverket, tycker att slutsatserna är förhastade. Han anser inte att skolvalet kan förklara det stora kunskapsraset i den senaste undersökningen, även om viss forskning pekar på en koppling mellan skolval och ökad mellanskolsvariation.

Vad som förklarar det stora tappet i kunskaper i senaste Pisa kan vi inte ge några säkra besked om, säger han.

Den fjärdedel av de svenska elever som presterar bäst tappar betydligt mindre än resten av eleverna inom läsförståelse och naturvetenskap. Att resultatet inom matematik sjunker för alla elever är svårare att förklara, enligt Härd, som även får medhåll av Magnus Oskarsson.

Alla elever tappar i Sverige, men de lågpresterande tappar mest. I läsförståelse och naturvetenskap ökar klyftorna mellan eleverna, och även mellan olika skolor, fast inte i matematik, säger Sverker Härd.

Mer läsning

Annons