Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vikingarnas tusenåriga silverskatter har kommit hem – stor säkerhet kring nya utställningen

/

Västernorrlands två största skatter av vikingasilver visas efter många år på hemmaplan. Djupedsskatten och Stigeskatten är inte bara magnifika fynd från vikingatiden utan berättar också historier om långväga handelsresor och ett flitigt utbyte med omvärlden.

Annons

Förra veckan landade silverskatterna med flyg på Midlanda och fick åka landshövdingens säkerhetsklassade bil till Länsmuseet Västernorrland, där utställningen äger rum. Det är första gången som skatterna visas tillsammans och i sin helhet på hemmaplan; fram tills nu har de legat arkiverade på Kungliga Myntkabinettet och Historiska Museet i Stockholm. .

– Det är fantastiskt roligt att skatten har fått komma hem igen, säger Maria Nordlund, kulturarvspedagog på Murberget

Djupedsskatten är ett av Ångermanlands fjorton kända myntfynd från vikingatiden, som alla är hittats i omedelbar närhet av Ångermanälven. Skatten grävdes ned i mitten av 1020-talet och kom åter i dagen ganska precis 900 år senare, i samband med att en gårdsplan skulle jämnas till i Djuped år 1919.

– Det är klart att det är något alldeles särskilt när det glimmar av silver i jorden, man förstår ju att det är en häftig känsla. Fast för en arkeolog kan det faktiskt vara mer spännande att hitta en gammal eldstad, säger Maria Nordlund.

Skatten omfattar 1444 mynt, både tyska och engelska, samt ett mindre antal silverföremål. Det handlar om stycken av råsilver, fragment av smycken och ett par mönstrade silverstycken som inte är av skandinaviskt ursprung och möjligtvis varit förgyllda.

Rent silver var det gängse betalningsmedlet; islamiska, bysantinska, volgobulgariska och franska mynt cirkulerade över stora områden tillsammans med mynt från Italien, England, Tyskland, Danmark och många andra länder. Vikingaflottorna var visserligen ökända för sina härjningar i Frankrike och England, men den fredliga, sjöburna handeln var också omfattande och präglade vikingakulturen på många sätt.

Vikingarna från norra Sverige handlade bland annat med pälsverk, järn, horn och tjära; i utbyte fick de exempelvis salt, tyger och bearbetade varor av olika slag. Gav affärerna ett överskott så fördes det hem i form av silver; de skatter som hittats representerar sannolikt bara en liten del av handelns totala värde.

Med vikingamått mätt är Djupedsskatten ett betydande kapital; omräknat till dagens penningvärde motsvarar skatten ungefär 170 000 kronor. Det är dock ingen som säkert kan säga hur mycket ett mynt var värt.

Med samma räknemodell skulle motsvarande värde för den större Stigeskatten vara 310 000 kronor. Denna skatt innehåller inte bara en stor mängd tyska och engelska mynt utan också en mängd silverföremål, intakta spännen och välarbetade smycken. Ett av de mest spektakulära föremålen är det praktfullt utsirade klädspännet som syns på bilden.

Skatten från Stige hittades 1903 under plöjning av en åker. Den förvarades i en läderväska och låg på bara 25 centimeters djup – imponerande 3,1 kilo silver.

Båda skatterna har samlats ihop under två generationer och flera handelsfärder. Djupedsvikingarna reste till Elbe-Weserområdet i norra Tyskland medan Stigevikingarna reste till Mecklenburg och Pommern. De handlade också en del på vägen, bland annat i Mälarområdet.

Vikingasilvret visas på Murbergets Länsmuseum i Härnösand; utställningen öppnade den 5 juni och pågår till den 25 september. Utställningen visas i ett särskilt rum med både övervakning och larm.

Läs mer: Vikingaskatten har landat

Största vikingaskeppet lägger ut

Ovanligt fornfynd i Björkå

Mer läsning

Annons