Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

S-pressens dödsdatum

Annons
S-pressens dödsdatum

I måndags var det precis 10 år sedan A-presskoncernen gick i konkurs. Socialdemokraternas verkställande utskott hade redan på fredagskvällen den 9 februari 1992 beslutat försätta sin tidningskoncern i konkurs men först på måndagen den 11 februari blev det uppenbart att beslutet också innebar att tidningarna Nya Norrland, Dagbladet, Västerbottens Folkblad och Arbetet omedelbart drogs med i konkursen. Tidningarnas medel försvann i koncernens konkurs. Övriga tidningar hade partiet räddat undan i ett nytt bolag.

I en framtida historieskrivning är det möjligt att detta datum sätts som det egentliga dödsdatumet för en s-märkt press. Visserligen kunde nästan alla tidningarna leva vidare. I Nya Norrlands fall till och med med solidare ekonomi än före konkursen.

Men icke desto mindre. Arbetet kunde aldrig riktigt hämta sig och Sveriges äldsta och största socialdemokratiska morgontidning finns inte längre. Nya Norrland finns inte heller längre men den socialdemokratiska ledarsidan lever som bekant vidare i Tidningen Ångermanland. Dagbladet i Sundsvall lever vidare på Sundsvalls Tidnings nåder. Västerbottens Folkblad lever vidare på Västerbottens Kurirens nåder. Ett intimt samarbete mellan Arbetarbladet i Gävle och Gefle Dagblad diskuteras intensivt. Aftonbladet hade ingenting med A-pressen att göra men ägdes av LO på den tiden. Sedan länge är det norska mediejätten Schibsted som äger tidningen. NSD i Luleå, Norrländska socialdemokraten, ägs till stor del av den norska Orkla-koncernen.

Så där kan man hålla på och rabbla förändringar. Om förändringarna är att beklaga eller inte beror förstås på vem man frågar. I fredagens Dagens Nyheter berättas i ett stort reportage om hur läsare och gamla medarbetare i Arbetet klarat förändringen. Ett exempel är kvinnan i Malmö som prenumerar på Dala-Demokraten istället för någon skånetidning. Bara för att få läsa en s-märkt ledarsida. Nyhetsmaterialet från Dalarna säger henne ingenting, men det spelar ingen roll.

Några av de politiska skribenterna i Arbetet arbetar nu för borgerliga tidningar, som beslutat upplåta plats för "annan åsikt". Samtidigt som partipressen, även den borgerliga, tynat av som begrepp har dagstidningen, stor som liten, i samma takt fått det allt svårare att klara ekonomierna med den hårda konkurrensen om reklamintäkterna. Man skulle kunna se ett samband. När den politiska färgen inte längre tycks ha någon större betydelse uppfattas tidningen möjligen som mindre angelägen.

Lars Landström

Mer läsning

Annons