Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny serie om kulturrevoltörer: I dag – boken som tvättade ögonen på svenska kvinnor och män

/
  • Så här 20 år efter

I sommar är det 50 år sedan kulturrevolutionen inleddes i Kina. Vi tar tillbaka begreppet genom att uppmärksamma personer och verk som av egen kraft stöpt om och förändrat. I dag: "Under det rosa täcket".

Annons

En bekant som för många år sedan reste till Tyskland fick resväskan stulen. När han så småningom fick den tillbaka var allt borta utom en pocketbok: Nina Björks "Under det rosa täcket". Bagagetjuven gick därmed miste om en bok som tvättade ögonen på svenska kvinnor och män.

I år är det 20 år sedan "Under det rosa täcket" kom. Boken, skriven av en 29-årig litteraturforskare och frilansjournalist i Lund, landade i en tid då livmodersfeminismen debatterades intensivt. Rigmor Robèrts och Mariannes Ahrnes dokumentärer om kvinnor som urmödrar och män som jägare hade väckt starka reaktioner. Den brutale machomannen skulle ses som ett resultat av naturens selektiva urval, menade Robèrt vars åsikter smulades sönder av Nina Björk.

Hennes analyser gick från toaskyltar, till tennisspelaren Stefan Edbergs uttalanden om vad han tänder på hos en tjej och vidare till feministisk teori. BB-filten, det rosa täcket, fick illustrera hur flickor och pojkar fostras in i olika roller.

"Man föds inte till kvinna, man blir det", hade Simone de Beauvoir skrivit i "Det andra könet". Nina Björk håller förstås med, men påpekar också att feministerna måste lyfta fram de orättvisor som existerar mellan könen i dag, vilket kräver att könet trots allt finns, som politisk kategori.

Boken köptes in i klassuppsättningar och skulle bli en feministisk klassiker.

"Jag tyckte hela referensen med täcket var väldigt gammeldags", minns författaren Karolina Ramqvist intervjuad i Dagens Nyheter.

Men sedan fick hon sitt första barn – en flicka. Vikt- och längdkortet på BB var rosa. Pojkarna fick blå.

Mer läsning

Annons