Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Museets oljelampa var 2000 år gammal

Antikvarie Magnus Holmqvist på Länsmuseet Västernorrland gjorde en upptäckt när han tittade lite närmare på en gammal oljelampa i museets samlingar. Här berättar han själv om sin upptäckt.

Annons
Museets oljelampa var 2000 år gammal Antikvarie Magnus Holmqvist på Länsmuseet Västernorrland gjorde en upptäckt när han tittade lite närmare på en gammal oljelampa i museets samlingar. Här berättar han själv om sin upptäckt. I mitt arbete med genomgång och sortering av museets arkeologiska samlingar stöter jag många gånger på intressanta och spännande föremål. Några verkar vid en första anblick inte så iögonfallande, ibland snarare tvärtom. Så var det med det föremål som den här artikeln handlar om - nämligen en oljelampa.Det jag direkt kunde avgöra var, att lampan var sammansatt av två formpressade halvor (av terrakotta), att det fanns tre hål i nedre delen, att det fanns en upphängningsögla på baksidan, samt att det fanns figurframställningar (två ansikten) på framsidan. Något annat gick inte att se, eftersom ytan är kraftigt vittrad.När jag vid ett senare tillfälle råkade få snedbelysning på oljelampan framträdde nya detaljer. Jag såg klart och tydligt en liten pojke med lockigt hår, som sitter uppkrupen på ryggen av en sfinx. Pojkens högerarm är böjd och han håller fingrarna mot munnen.Frågorna kom automatiskt: Varifrån kommer den lille pojken? Vem är han? Hur gammal är oljelampan? Hur hamnade den här?Med hjälp av egyptologer, bland annat Dr Sandra Sandri vid universitet i Mainz i Tyskland, kan några av frågorna besvaras. I Muséee du Louvre i Paris finns en terrakottastaty med samma bildmotiv. En "tvilling" till vår oljelampa finns i det Grekisk-romerska museet i Alexandria i Egypten.Pojken kommer från nedre Egypten (Nildeltat och intilliggande områden). Men det är ingen egyptisk sfinx och inte heller någon egyptisk pojke. Den som tillverkat oljelamporna, och statyn i Paris, är klart påverkad av den grekiska kulturen.Pojkens, eller rättare sagt, gudens namn är Harpokrates, en ”förgrekning” av det egyptiska namnet Harpakhrad (även Heru-Pa-Khret och Hor-Pa-Khered). Det egyptiska namnet kan vara lite svårt att uttala, allt beror på hur man tolkar hieroglyferna. Harpokrates kallas även för Horus-barnet, dvs. guden Horus som barn. Barnguden Harpokrates var högt ärad bland egyptierna och om man tillbad honom, så skulle man få många barn och stora skördar. De tidiga egyptiska avbildningarna visar ett barn som suger på fingrarna. Grekerna som missförstod symboliken, tolkade det som ett tecken för ”håll tyst!” och övertog Harpokrates som en gud för hemlighet och diskretion.Den grekisk-romerska epoken i Egypten sträcker sig från 200-talet f. Kr. och in på 300-talet e.Kr. Vår oljelampa kan dateras till 100-talet e. Kr. och är ungefär 2000 år gammal.Frågan om hur oljelampan hamnade här är i dagsläget omöjlig att besvara. För att göra det måste det i princip till detektivarbete. Den tillhör de inventarier som kom till museet i början av 1900-talet. Men faktum kvarstår, vi har en 2000-årig oljelampa från Egypten i våra samlingar. Dess enda motsvarighet, vad vi vet idag, finns i Alexandria!
Annons