Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Människan, naturen, tiden – Kethy Bjesse bygger vidare på sitt Millennium Art

/

Skogen är det rum där man kan andas. Bäckens porlande det ljud som skänker frid.
I Åsäng, Nordingrå, bygger Kethy Bjesse upp sitt konstnärsparadis där naturen är det kanske viktigaste av allt.

Annons

I Nordingrå kryper naturen inpå knuten. Idel vackra vyer kantar de slingrande vägarna; sluttande lägdor där korna går på skrå, lojt vispande med svansen mot de första sommarflugorna, branta skogsklädda berg som kastar svarta skuggor i djupa tjärnar, havsvikar som letar sig långt in i landskapet och för med sig en svag, salt vind.

I detta infallsrika landskap har Kethy Bjesse hittat en egen vrå, med en glasklar bäck som bubblar vid husknuten och tigande gammelgranar som reser sig på andra sidan av den lilla bron. En buddha sitter på en stubbe, kabbelekan strör guld över de mossiga stenarna; det är ett skogligt rum som inbjuder till kontemplation.

Strax intill står huset; ett konstens hus i två våningar som hon ritat själv. Virket kommer från egen skog; under tio års tid har hon, bräda för bräda, spik för spik, förverkligat drömmen om ett galleri, en mötesplats, ett ställe där hon kanske så småningom kan komma att bosätta sig.

Kethy Bjesse kommer från en släkt av svedjefinnar och känner en stark frändskap med sina förfäder och anmödrar.

– Där fick jag förklaringen till min längtan till skogen, att jag aldrig egentligen mått bra om jag inte fått vara i skogen, säger hon.

– Det är i skogen jag hämtar inspiration, som människa, kvinna och jägare; i den konstellationen försöker jag fånga magin i livet, kampen mot tiden. Människan, naturen och tiden är teman som jag ofta återkommer till.

Inne i galleriet hänger fortfarande verk från senaste konstrundan. Hennes egen "Locked in time" består av en väggklocka försedd med kätting och hänglås; på en annan vägg hänger en canvas av en oljemålning, "Änglabarn"; en smärtsam påminnelse om livets skörhet. Textila collage arbetar hon ständigt med; ett av de senaste är "Joy", färgstarkt och intensivt – en port in till glädjen, förklarar hon.

– Jag arbetade med textil återvinning innan ordet fanns, att samla minnen från livet i lappteknik är en gammal konst- och kulturtradition, säger hon.

Sedan flera år arbetar hon med återvinning av andra material – som den fyra meter höga eldskulpturen på gården i järn, plåt och glas. Hon bygger ständigt vidare på sitt Millennium Art Gallery; den 120 kvadratmeter stora övervåningen kommer bland annat att inrymma övernattningsmöjligheter och i bottenplanet blir det kök och alla nödvändiga faciliteter utöver själva galleriet.

På frågan vad som driver henne slår hon ut med armarna.

– Jag vet inte. Det är något jag bara måste göra! Och konsten. Just nu skissar jag på sten, det är ett material jag verkligen gillar.

* * *

Läs mer: "Landsbygden raderas från den politiska kartan" – Anders Åberg gör uppror mot urbaniseringen

För fler kulturnyheter varje dag: Följ kulturredaktör Katarina Östholm på facebook:

Läs mer kultur och hitta alla artiklar på vår hemsida

Krönikor av Katarina Östholm:

Landsbygden behöver inga bidrag – det är städerna som är problemet

Den gröna bluffen - om miljöbilar och andra vackra lögner

Dödsstöten för landsbygden – om det brutna kontraktet mellan stad och land

Den odemokratiska staden – om den urbana diktaturen och byn som fostrade en statsminister

Mer läsning

Annons