Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturhusplaner i Örnsköldsvik kritiseras: "Förslaget bottnar i total okunskap om vad kultur är för något"

Planerna på ett nytt kulturhus för 300 miljoner kronor i Örnsköldsvik väcker reaktioner.
"Ska kommunen lägga ner alla hus och lokaler som tillhandahåller mötesplatser och kulturella aktiviteter för sina medborgare för att motivera bygget av ett dyrt hus?" undrar Maggie Eriksson i en debattartikel.

Annons

KULTURDEBATT

Om kulturhuset som projektgruppen under Jenny Ramkranz ledning presenterade på Sliperiet förra onsdagen blir verklighet kommer ingen att bli lycklig. Förslaget bottnar i en total okunskap om vad kultur är för något.

Det tänkta kulturhuset ska legitimera sin dyra existens genom att härbärgera allt från kommunala tjänstemän till flöjtspelande Kulturskoleelever och uthyrning av lokaler till rivaliserande vinstdrivande privatskolor samt Övikshems hyresgäster. En mischmasch av bollar som flugit runt idébordet har blivit kvar till deadline utan större insikt och förstånd.

Ska kommunen lägga ner alla hus och lokaler som tillhandahåller mötesplatser och kulturella aktiviteter för sina medborgare för att motivera bygget av ett dyrt hus?

Sliperiet drivs sedan 2017 med ett helt annat upplägg. Ska det inte gälla längre? Vad är det för delar av Ö-viks Museum och Konsthall som ska skäras bort? Är det så skralt med tron på att kulturen bär sig själv?

Att bra kvalitativ kultur inte behöver några dragplåster är vida känt. De intresserade kommer för de är nyfikna och svältfödda på det genomsnittliga avtrycket av samtiden. De är trötta på det söndertuggade, sönderpratade, sönderslagna ekonomispråket!

Vi lever i den bästa av världar enligt statistiken men vi pratar bara om vad saker kostar. Hur kunde spännande arkitektur byggas under andra epoker? Sporten verkar vara en känslig bransch, speciellt hockeyn där ladorna sätts upp efter hur hemmalaget toppar tabellen just det året. När stålarna tar slut verkar sportintresset också svika.

Den här konjunkturkänsligheten drabbar inte kulturen. Människor har alltid velat se bra samtidsteater likväl som klassiska stycken. Det är det kulturella programmet i kulturhuset som är det viktiga.

Jag minns en stark föreställning om diktaturers tortyr i en av de små stugorna i Gålsjö Bruk för två år sedan. Dramatikern och filmaren Usama Hussain från Irak hade regisserat sitt politiska stycke "Mind never blind" och till sin hjälp hade han andra asylsökande på Gålsjö Bruk. Förutom de få grannarna hade alla besökare kört många mil för att se framförandet.

I min korta berättelse från Gålsjö Bruk finns alla ingredienser som är viktiga när man pratar om betydelsefull kultur. Den måste skötas av personer som kan sitt ämne och har kontakter inom sitt skrå. I den kommunala förvaltningen finns ingen sådan kompetens eller kunskap.

Att lägga all energi på att räkna pengar för att lokalhyran ska täckas är inte ett konstnärligt tänkande. För att jobba med konst behövs besatta passionerade personer som Anders Åberg. Han tänkte aldrig på att fylla upp ladorna med tjänstemän från Kramfors – för då visste han att ingen hade kommit till hans och Barbros älskade Mannaminne.

Här kommer mitt förslag till Ö-viks kulturnämnd: bygg ett hus med plats för teater. opera och konserter. Skaffa sponsorer! Bjud in alla som har gott ställt och som önskar bli ihågkomna med sitt namn på en teaterstol. Låt Linnea och Peter ta hand om restaurangen! Håll alla människor som pratar om tillväxt och nav på en armlängds avstånd.

Maggie Eriksson

Svensklärare, Örnsköldsvik

* * *

Läs mer kultur och följ kulturredaktör Katarina Östholm på facebook

Kulturnytt: Mats Jonsson kan vinna Norrlands litteraturpris för tredje året

Teater: Teaterspegelns senaste fars hyllas – en riktigt trasslig historia

Mannaminne: Skaparen av Mannaminne död

Läsarna hyllar Anders Åberg – "En enorm drivkraft"

Böcker: Ny skräckroman om Häxberget i Ångermanland

Debatt: Svaret på de globala kriserna – bo på landet

 

Mer läsning

Annons