Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konstnärskollegans personliga farväl till Anders Åberg: "Han var genuin i allt"

Annons

Konstnären Anders Åbergs död har berört en hel nation. Kollegor och kamrater, konstvänner, kulturintresserade och många fler; alla de otaliga som besökt hans livsverk Mannaminne.

Här tar ungdomsvännen och mångåriga konstnärskollegan Margareta Petré ett personligt farväl.

Anders Åberg. Bild: Eleonora Brodd

Anders; ett liv! 

Ett livsverk, så synligt så påtagligt i sin mirakulösa gestaltning.

Mannaminne! Ordet får nya dimensioner.

Anders själv! - han är borta, lämnat som en lätt vind. Allt han gjort och varit, så massivt närvarande stort - och närvaron i att han är borta  lika stor. 

Då är det den Anders jag kände och vars röst jag hör som visar sig. Den genuina Stockholmsdialekten, som aldrig lämnade honom. Varför? Han var själv genuin i allt. Han var som sitt Mannaminne - ett självporträtt!

Han skulle kunnat bo och verka var som helst i världen och tala alla språk med Stockholmsdialekt.

Vi har känt varandra sedan ungdomen. Konst och liv har löpt i vartannat sedan slutet på 60-talet. Så många händelserika år.

Minnen ramlar över mig. Verksamheten vi  konstnärer startade. Bilder från Älv och Kust. Så intensiva roliga år.

Allt var möjligt - och vi gjorde också allt! Anders utställning med gamla mjölkpallar och krukor utanför gamla kommunalhuset retade upp kyrkorådet så till den grad att det spreds ut i rikspressen - till vår förtjusning.

Så började Mannaminne byggas - vem kunde ana vad det skulle komma att bli. Fast egentligen - det var ju Anders!

Anders har varit en fin vän och kollega. Vi har alltid uppskattat och respekterat varandra.

Nu tänker jag på hur vi kunde mötas  på vägen, han i sin bil, jag på min moppe,  vi vinkade och kände samförståndet. Vi håller på båda två. Stärkande. Det räckte!

Han sa en gång i ateljén, "när jag jobbar som jag ju alltid gör, tänker jag på mina vänner och talar med dom i mina tankar".

Så är det. Det genuina sanna manifesterar sig ibland i en blick och en vinkning.

Stor kram!

Margareta Petré

Margareta Petré.

Mer läsning

Annons