Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Helgjuten jubileumsföreställning

/

Tre koreografier från tre olika tider och tre helt olika stilar. Men ändå så pass mycket gemensamt att de tre verken bildar en helhet. Tillsammans bildade de tre koreografierna en mycket bra föreställning där Norrdans dansare återigen visade att de är i världsklass och att de nya rekryteringarna av dansare varit mycket lyckade.

Annons

Den första koreografin var gjord av en världskoreograf och en svensk sådan, Mats Ek. Ett kort verk som börjar med suggestiv folkmusik spelat på ett eget sätt som senare övergår till musik av folkmusikkaraktär komponerad av Benny Andersson.

Här finns precisa rörelser tillsammans med Eks humoristiska framtoning.  Även ett svanhopp kan vara precist och vackert om det framförs på Mats Eks eget sätt. Han bjuder publiken på rörelser som är Eks egna och får Norrdans dansare att prestera.

Föreställningen fortsatte med "I went out on a summer’s night", en ny koreografi skapad speciellt för Norrdans av den brittiske koreografen Anthony Missen. Här får vi följa med in i stämningsfull fantasivärld med befolkad av mamma, pappa, dotter. Men här finns också något annat, ett väsen.

Jakub Medrzyckis väsen sätter fart på den egna fantasin. Här får vi gissa, är det kanske vår egen rädsla? Hans karaktär rör sig som djur eller som Gollum i Sagan om ringen-filmerna. Men även med inslag av breakdance-moves. Pappan Toby Fitzgibbons slåss mot sin rädsla och dottern Hanna Nussbaumers speglar sig i sin.

En dramatisk koreografi där inte bara de lysande gula ögonen imponerar, Jakub Medrzycki är en stor och kraftig dansare som förmedlar styrka medan Hanna Nussbaumers dotter visar upp en vighet och samspelet mellan dem fungerar mycket bra.

En mycket fysisk dansupplevelse som innehåller några rörelser som sedan nästan återupprepas i den tredje koreografin för kvällen "Black Fairytale #2".

Det är två dramatiska berättelser som inte bara har vissa rörelser gemensamt men också den fysiska dansen med en närhet mellan dansarna som ställer höga krav på precision vilket också Norrdans dansare lever upp till med råge .

Båda innehåller många svåra lyft som man inte ser lika ofta i modern dans som i den klassiska baletten. 

"Black Fairytale #2" av Yossi Berg och Oded Graf är en koreografi som inte viftar undan de komplicerade förhållanden som både judar och palestinier lever under. Vid en mur som skiljer folken åt. Men där likheterna mellan folken på båda sidor om muren är slående. Men det är svårt att be till sin Gud om man inte är troende, som Fanny Barrouquère säger.

Återigen visar Fanny Barrouquere att hon inte bara är en duktig dansare utan också en mycket bra skådespelare. Inte minst med att föra ut ett budskap med sin suggestiva röst.

Koreografin som har ett par år på nacken men som uppdaterats för Norrdans känns väldigt aktuell. Men det är handlar inte bara om krig, konflikter och annan del av mellanösterns verkligenhet. Vilka är vi egentligen och vad är det egentligen som vi vill?

Med åtta dansare på scenen skapas koreograferna möjlighet att utveckla sin berättelse och där skiftet mellan dröm och verklighet blir en utmaning för dansare och en utmaning som man lever upp till.

Att det blev ståenden ovationer var denna gång inte bara publikens premiärvana utan något som dessa tre koreografier verkligen var värda liksom Norrdans dansare, koreograferna och övriga som sätt till att vi får föreställningar i yppersta klass.

 

Mer läsning

Annons