Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från rebeller till folkrörelse

/

De svenska raggarna, säger man. Som om det fanns några andra raggarna vid sidan av de svenska.

Annons

Nej, raggare finns bara i Sverige. Det framgår alldeles tydligt av Per Åhlströms utomordentligt bok "Raggarliv".

Per Åhlström - slagkraftig chefredaktör för Nya Norrland i Härnösand i många år - är passionerat intresserad av bilar, politik och samhällsliv. Han är visserligen inte tjusad av amerikanska bilar - han är Citroën-fantast, märket är en absolut motpol till amerikanska bilar - men har den tekniska bakgrunden, skruvarintresset, för att förstå den sidan av raggarkulturen.

Raggarkulturen i Sverige uppstod i mitten av 1950-talet. Rockmusiken och några filmer från USA spelade stor roll.

Det finns massor av myter kring raggarna. En myt är att de slogs så mycket. De där "raggarslagsmålen" mellan stockholmare och göteborgare - och på ett lokalt plan, mellan sundsvallsraggare och härnösandsraggare - var mest bara rubriker i tidningar.

Raggarna söp ordentligt. "Frågan är om de som (föll offer) skulle ha klarat sig bättre i en annan miljö" frågar sig Åhlström.

Ett faktum, som Åhlström lyfter fram i sin bok, är att många stöttepelare i samhället idag är f d raggare. Åkeriägare, entreprenörer i byggbranschen, fastighetsägare. Bara i lilla Härnösand sysselsätter före detta raggare flera hundra anställda.

Per Åhlström konstaterar också att det där med politiken inte var någon större grej för de flesta raggarna.

"Vi sket i allt vad politik heter" säger i boken en av de intervjuade gamla raggarna.

USA var bäst. De flesta raggare är omedvetna om laddningen i de amerikanska symboler de använder - främst sydstatsflaggan - och värjer sig för politiska ståndpunkter, skriver Åhlström. "Att sätta politiskt etikett på raggarna är helt enkelt inte möjligt".

Raggarepoken tog slut redan 1963. Det hävdar Sten Berglind, författare till boken Raggare. The Beatles kom med en ny musik. Ungdomarna övergav Elvisfrisyrerna och 50-talsrocken. De första raggarna blev familjefäder, köpte folkvagn.

Även bilden av USA förändrades. Glansen kring USA falnade.

Men raggarkulturen dog inte. I slutet av 70-talet startade en ny form av raggarträffar. Bilarna blev huvudsaken på Power Meet i Västerås.

Den svenska raggarkulturen har fostrat en generation av mycket skickliga mekaniker, bilplåtslagare och sadelmakare. Det är ingen slump att de förekommer flera svenskar i amerikanske teveprogram från Californiens bästa hot rod-verkstäder.

Raggarna i Härnösand dyker förstås upp i "Raggarliv", såväl i text som i bild.

Raggarkulturen idag är en organiserad och mycket livaktig folkrörelse.

Bilarna var miljömässiga katastrofer med sina jättekarosser och bränsletörst. Men allt blir kulturhistoria till slut. Det gäller även raggarbilar.

Raggarliv

Per Åhlström

Kulturhistoria och reportage

Bilda Förlag

Mer läsning

Annons