Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barndomsberättelser och allmogekänsla på Ödbergska gården

/

Det finns något gediget och varmt i Wera Dahlgrens konst. Allmogemotiven på de gamla träbrädorna som visas på Ödbergska gården bär på såväl lånade anekdoter som små berättelser från uppväxtåren.

Annons

– Jag började teckna som barn, och var bra på det redan när jag gick i lågstadiet, berättar Wera Dahlgren.

Inne i utställningsrummet i Ödbergska gården hänger en samling av Dahlgrens målningar på ihopsamlade brädor av alla möjliga slag och storlekar. De speciella formaten och gammalmodiga inramningarna ger konstverken en liten extra dimension. Att det är gamla träplankor istället för dukar ligger det dessutom en speciell historia bakom:

– När jag blev mamma och var hemma så tog jag upp hobbyn att måla igen, men jag kände att det inte blev så bra på gamla dukar, säger Wera Dahlgren.

– Så en dag fick jag bräder av min man, som kom från den gamla biografen i Köpmanholmen. De skulle egentligen brännas upp i en majbrasa. Sen dess har jag fortsatt måla på bräder.

Att antikvitetskonst ligger i tiden är något som inte passerat Wera Dahlgren förbi, vilket syns i hennes utställning. Det är en välmenande och mjuk konst som klickar väl med det rumsliga och dekorativa.

– Det är ju modernt med antikviteter, och jag tycker det är hemtrevligt.

Det är tydligt att det är just berättelser som Dahlgren vill fånga i sin konst. De många figurerna i målningarna har en folkhemsestetik och nästintill ett serieformat, där varje bild fångar små vardagliga ögonblick.

– Motiven kommer ofta från min barndom, men det finns även äldre kärleksberättelser, som den om drängen från Brattfors, som jag tagit med i mina målningar, säger Wera Dahlgren.

Mer läsning

Annons