Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ångermanland vs Stornorrland – oklar framtid för landskap i förändring

/

Vad är Ångermanlands själ? Vad skapar identiteten hos en befolkning, vad är det hos ett landskap som utgör dess särart och nerv? Kulturen formar berättelser om vilka vi är, skapar en sammanhållning som både förenar och stöter bort.
Med ett Stornorrland som hägrar i kulisserna förnyas frågor om identitet, hemkänsla, lokalsamhällenas framtid – och rädslan för att något väsentligt ska gå förlorat i sammanslagningen.
Rötter.

Annons

Många är de konstnärer, författare, poeter och andra kulturpersonligheter som skildrat Ångermanland ur olika perspektiv. För det är ett landskap med många ansikten, från Höga Kustens hisnande natur och det historiskt viktiga strömmingsfisket till storskogarna i inlandet där timret kolats för att hålla industrins eldar brinnande eller flottats på Ångermanälvens silverblanka rygg för att matas in i sågverkens spånspottande käftar. En skog som fortfarande utgör en ryggrad i den svenska ekonomin.

Ångermanland var småbrukens landskap; än i dag kan de barriga skogsstigarna minnas fjällkornas mjuka kliv hemåt i en skymning som doftade solvarm kåda. Ångermanland var laxarna, som hoppade i de vitskummande forsarna – förr vardagsmat till leda, i dag en odlad läckerhet i skuggan av vattenkraftverken. Ångermanland var blånande linlägdor, kornmjöl från skvaltkvarnarna – och i dikesrenen den blyga styvmorsviolen, älskad av så många.

"Det är Ådalen, Guds verk, då han på samma gång log och vredgades", sammanfattade författaren och konstnären Pelle Molin i sin Ådalens Poesi: "Detta är Ådalen, stämningarnas ådal, laxens ådal, sagornas lund, sommardagens ådal med kärvhet i färgen, sommarnattens väna skönhet, då södra bergen är violetta i gult och de norra i grönt och svart; högvattnets land med vatten i virvlar och edor, lågvattnets, med slipade stenars hjässor i ljuset, vinterdagens dimmiga ådal – då forsen fräser som en jättekatt invid ditt öra. Den viskar om mycket ännu, denna jordremsa vid det mörka, rinnande vattnet."

Historiskt sett har den närliggande naturen varit det som format bilden av ett landskap. Befolkningen har varit beroende av den – med möda har man röjt skog, brutit sten, timrat och plöjt, sått och skördat, slaktat och fiskat, snidat och timrat, mjölkat och eldat.

Men i dag är situationen en annan. Småbruken är borta, forsarna har tystnat, arbetet i skog och på åker är kraftigt rationaliserat och industrialiserat. Människor pendlar, vardagen är långt borta och nära, världen finns i en lysande skärm. Ångermanland har tagit klivet in i framtiden – och hejdar sig kanske mitt i steget, med en undran om vart vi är på väg.

Vad är Ångermanland i dag – och vad är Ångermanland i morgon? Kommer den nya regionen, Stornorrland, att innebära en renässans för landskapens särarter? Kommer regionaliseringen att stärka eller försvaga den lokala identiteten – känner du dig som en ångermanlänning, är du en stornorrlänning eller kanske rätt och slätt svensk?

När Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland ska slås samman – de nya gränserna börjar gälla 2019 – väcks nya frågor kring vilka vi är och hur vi betraktar oss själva. Vad har vi gemensamt, vilka är skillnaderna? Är något som fungerar i Medelpad också bra för de som bor i Ångermanland – eller i Lappland? Vilken roll kommer de större städerna att spela gentemot de mer glesbebyggda delarna – blir det en fortsatt urbanisering i mindre format eller tillåter regionens relativt begränsade geografi ett helhetsgrepp som gynnar både stad och land?

Blir det fler strider – om sjukhus, myndigheter, universitet, om pengar och arbeten – eller kan vi hitta nya vägar framåt? Kan vi enas om vilka bilder av regionen och oss själva som framtiden ska byggas på? Vilken roll får kulturen – konsten, litteraturen, teatern, musiken, poesin, dansen – där berättelserna om oss skapas?

I en serie artiklar ska TÅ, ÖA och de övriga systertidningarna inom Mittmedia belysa några av alla dessa berättelser. Vi börjar på torsdag med en stor intervju med Stefan Brink, professor i skandinaviska studier på University of Aberdeen. Vi kommer också att presentera konstnärer som haft stort inflytande på bilden av Ångermanland och intervjua dem som arbetat fram den nya regionindelningen, som ska vara klar 30 juni.

Mer läsning

Annons