Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att gå genom låsta dörrar

/

Plötsligt var en dörr i huset låst. Det var dörren mellan köket och hallen ut till sidoingången. Den dörren har aldrig någonsin varit låst.

Annons

Jag visste inte ens att det existerade en nyckel till den. Och ett av problemen är att vi har frysboxen där ute. Nu kommer vi i och för sig åt den i alla fall, om man bara går runt via vardagsrummet, genom lekrummet och in via gästrummet varje gång man ska hämta ett paket frysta köttbullar. Men det blir halvjobbigt i längden. Särskilt om det ligger massa släktingar och trynar i gästrummet.

Omedelbart föll misstankarna på 4-åringen. (Vi kan kalla honom Göte.) Jag har ett flertal gånger sett honom med ett knippe nycklar som han skramlar runt med likt en liten Sankte Per. Men jag trodde det var gammnycklar som inte trodde ledde någonstans.

- Göte!

- Ja.

- Har du låst den här dörren?

- Ja.

- Vet du var nyckeln är?

- Nej.

- Grrrrbzzzjvltt!!!

Vi har nu hållit förhör med gossen i flera omgångar. Förhörsledaren (pappa) pressar och pressar. Göte hävdar i ena stunden att han tydligt minns att han låste dörren och därefter lade nycklarna i en låda. I nästa förhör tycker han sig minnas att han kanske stoppade nycklarna i fickan. I tredje förhöret blånekar han plötsligt att någonsin har sett några nycklar. Gärningsmannaprofilen är med andra ord spretig och tyder på förvirrade drag och ibland ren och skär mytomani.

Vidare har vi skickat ut en tekniker (pappa) i huset. Jag har finkammat alla rum utan framgång. Fast jag har hittat mycket annat, bland annat flera köksredskap, en oerhörd mängd legobitar samt ett antal knappt använda korvskivor. Dessutom hittade jag högerskon till ett par svindyra dojjor. Den skon har varit försvunnen i flera år, så pass länge att jag kastade vänsterskon vid höststädningen för tre veckor sedan. (Grrrrbzzzjvltt!)

Vi gjorde även en rekonstruktion där Göte fick låtsaslåsa dörren och försöka minnas vart han sedan gick med nyckeln. Han låtsades låsa med min bilnyckel, ledde sedan rekonstruktionsbefälet (pappa) spikrakt till en låda i källaren. Lådan innehöll några gamla färgburkar, en absolut stenhård pensel och en rulle hundbajspåsar. (Det tog mig tack och lov inte mer än två timmar att sedan hitta igen bilnyckeln.)

Jag rotade även fram en gammal plåtburk som lämnades till oss när vi flyttade in i huset. Den är rågad med nycklar av alla slag. Jag provade samtliga. De var 107 till antalet. Ingen passade. (Grrrrbzzzjvltt!)

Så i skrivande stund är dörren fortfarande låst. Och man får ta vardagsrumssvängen till frysen. Jag får väl be någon kriminellt kunnig typ i bekantskapskretsen komma hit och dyrka upp låset. Allt medan Göte visslande hittar på något annat fanstyg i någon annan del av huset.

Och tur är väl det, för vad skulle kåsören (pappa) annars skriva om?

***

Veckans utskick

Mobilsurfandet ökar lavinartat bland unga. Det är förstås inte helt bra. Men med tanke på händelserna på Lunsberg så känner jag i alla fall att jag mycket hellre skickar barnen ut på internet än ut på internat.

Mer läsning

Annons