Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krönika (S): Glöm inte de långsiktiga frågorna!

Annons

När SVT-programmet Veckans Brott (14/11) diskuterade händelserna i Malmö, markerade kriminologen Christoffer Carlsson kraftfullt för behovet av långsiktiga lösningar.

Att polisen går in under sex månader, kommer att lösa problemen kortsiktigt. Det är naturligtvis bra, men på lång sikt behövs andra åtgärder. En liknande polisinsats gjordes i Malmö för 10-15 är sedan. Det löste situationen då, nu är vi där igen, konstaterade Carlsson

Förhoppningsvis läser Christoffer Carlsson, och många med honom, kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammehs (S) starka inlägg i det senaste numret av tidskriften Tiden. Hon tar upp skolans viktiga roll för att bryta ojämlikheten. En fråga som kommunledningen i Malmö arbetar intensivt med.

För att förstå det som händer, behöver vi också förstå mer av Malmö. En stad på 340 000 invånare från 186 olika länder. Kommuner med en starkt åldrande befolkning, har en helt annan situation än Malmö där 40 procent är yngre än 29 år. Nära hälften av grundskoleeleverna pratar minst ett annat språk än svenska hemma.

Fundera på vad det innebär för skolorna, som är så viktiga för barns framtid. För att bryta ett mönster, som gör att vissa barn inte klarar skolan, tillsatte kommunen Malmökommissionen. Man tog hjälp av forskare och experter för att komma till rätta med de strukturer som gör att ojämlikheten ökar.

Att bryta mönstren tar tid. Det handlar om tålamod och långsiktigt arbete. Det bästa sättet är en skola som ger alla elever nycklar till framtiden. Där har Malmö gjort stora insatser. Varje skola satsar numera på att möta just sina elevers behov.

Har man lyckats? På så sätt att varje skola har förbättrat sina resultat, ja. Ofta också i skolorna i de områden som har haft sämst förutsättningar.

Med det sagt är allt långt ifrån bra. Inom den femtedel som i genomsnitt har sämst resultat klarar bara 50 procent behörighet till gymnasiet. Skillnaden till den bästa femtedelen är hög. Trots förbättringar är skillnaderna mellan skolor stora. Långsiktighet innebär många år av intensivt arbete och medvetna satsningar.

Men det Malmös kommunalråd också betonar är hur viktigt det är att ta itu med svensk skolas stor systemfel. 90-talsreformerna med skolval, skolpeng och friskolors i praktiken oinskränkta rätt att etablera, driva och också avveckla sin skola. Stjernfeldt Jammeh kallar det en draksådd som vi får fortsätta att skörda, om vi inget gör åt det.

Det som sällan kommer upp i friskoledebatten är att missförhållanden och brister på en friskola blir en isolerad fråga mellan en enskild elev, dess vårdnadshavare och friskolan och en avlägsen Skolinspektion. Demokratiskt valda kommunpolitiker förpassas till åskådarplats.

Till detta kommer ryckigheten med specialdestinerade statsbidrag. Det gör det inte lättare för kommunerna att arbeta långsiktigt.

Det händer mycket just nu. Brotten behöver snabba lösningar. Men vilka långsiktiga åtgärder behöver regering och riksdag besluta om för att bryta en växande ojämlikhet?

MONICA SUNDBERG

Monica Sundberg är gästkrönikör på ledarsidan