Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Krav på bättre vård för döende

Den som ska dö plågas ofta av smärtor och ångest som enkelt skulle kunna lindras. Metoderna finns, men inte alltid kunskapen inom sjukvården.

Vården av döende har stora brister - i synnerhet för dem utan cancer.

- Vi hävdar att alla som dör en väntad död, vilket ungefär åtta av tio gör i dag, ska få del av professionell vård och symtomlindring. Vi måste få till en systematik i vården som saknas i dag, säger Greger Fransson. Han är överläkare och registerhållare för Svenska palliativregistret som nyligen presenterade sin årsrapport.

Specialiserad palliativ vård, lindrande vård när livet går mot sitt obevekliga slut, kommer i dag nästan bara cancerpatienter tillgodo, framgår av rapporten. Cancer står för ungefär vart fjärde dödsfall i dag, men av de patienter som är inskrivna på särskilda hem eller avdelningar för döende (hospice) utgör cancerpatienterna mer än 90 procent. Det är en stor utmaning för både beslutsfattare och för vårdpersonal att se till att andra svårt sjuka inte diskrimineras, konstaterar Greger Fransson.

- Den risken finns, absolut.

Varje dag dör cirka 250 svenskar, eller 92 000-93 000 varje år. Bara en tiondel av dessa dödsfall bokförs i palliativregistret, som alltså ännu inte kan användas för att ta några precisa slutsatser om vården av döende. Men tendenserna syns, i synnerhet bland dem som dör i cancer eftersom de rapporteras i ganska hög utsträckning.

De cancerpatienter som möter döden på sjukhus eller kommunalt vårdhem har sällan fått en chans att tala om var de vill vårdas under sin sista tid i livet. De har också mer sällan än sina hospice-vårdade medbröder och -systrar tillgång till de läkemedel som finns för att lindra oro och ångest, illamående och rosslighet, framgår av rapporten.

- De som är illamående, det är ungefär fem-tio procent, kan mycket målande beskriva att illamående är minst lika plågsamt som smärta. Här finns det också bra behandlingar i dag, som används för sällan, säger Greger Fransson.

Vården måste också bli bättre på att använda systematiska metoder för att mäta smärta hos cancerpatienterna, anser han. Bara knappt 15 procent av de döende hade vid något tillfälle under sin sista levnadsvecka utvärderats ordentligt.

- Troligen blir konsekvensen att många personer i livets slutskede har mer ont än personalen förstår, säger Greger Fransson.



SARA RÖRBECKER/TT