Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sågverksepoken i fokus

Annons
Sågverksepoken i fokus

Varje vecka samlas nio entusiaster som värnar om och vill lyfta fram förgångna tider i Noraström.

Genom ABF:s försorg har de fått möjlighet att fördjupa sig i 1800-talets industrialisering och sågverksepoken.

I torsdags sökte de spår efter Noraströmssågen och Nyadals sågverk.

Inom ramen för Industrisamhällets Kulturarv Västernorrland pågår en mängd intressanta projekt. Även den folkbildande sidan av kunskapsinhämtningen finns representerad i och med studieförbundens kvällscirklar.

- Det vi bedriver är lite av en "gräv där du står-rörelse". Idag är vi ute på en praktisk rekognoseringsutflykt i verkligheten, berättar Hans-Erik Bergman på ABF.

Noraströmsgruppen träffas regelbundet sedan september på Rossviksgården. Studiecirkeln, vars ledare heter Gerd Lindståhl och Bror-Erik Nordkvist, inriktar sig på hur arbets- och levnadsförhållandena var på Noraströms gamla sågverk och Nyadals sågverk. Första anhalten för dagens utfärd var därför Folkja.

Idag finns det inte mycket kvar av Noraströmssågen. Vid lågkonjunkturen i mitten av 30-talet tvingades den av ekonomiska skäl att stänga. I en liten skogsdunge vid Norafjärden ligger en hög tegelstenar och en rest av skorstenen.

Minnena lever dock kvar och under utfärden kunde cirkeldeltagarna berätta spännande och fantastiska historier.

- Området såg helt annorlunda ut när jag var ung och lite konstigt är det att allt nu är borta, berättar 82-åriga Märta Eurenius, som tjänade som piga hos kassören på sågverket när hon var i tonåren.

Inte heller av Nyadals sågverk finns det mycket kvar. Verket var på sin tid ett av de större med 400 anställda.

- Både min farfar och min pappa arbetade på Nyadals sågverk. Själv var jag bara ett år när verket lades ned 1931, men vi bodde kvar i området och jag kommer mycket väl ihåg hur det såg ut på området, säger Gerd Lindståhl.

I sitt forskningsarbete har studiegruppen intervjuat människor, letat fram fotografier och sammanställt ritningar över hur det såg ut på sågverksområdena.

Noraströmsgruppen är långt ifrån den enda gruppen i Kramfors, Härnösand och Sollefteå som deltar i ABF:s forskningsprojekt. I hela Ådalen, eller Hernösands Trävarudistrikt som det tidigare kallades, samlas människor för att ta till vara kunskapen från svunna arbetsplatser och samhällen.

Än så länge finns materialet enbart på papper, men tanken är att dokumentationen ska presenteras i olika former. Det kan bli skrifter, utställningar eller databaser. Tankar finns att utbilda speciella värdar som kan guida och lotsa intresserade besökare runt i området. Materialet ska även kunna bilda basen till bygdespel eller dokumentärfilmer.

- Befolkningen ska få tillbaka sin historia och kan de därigenom bedriva kulturturism är det bara bra, säger Hans-Erik Bergman.

ann-cathrin granbäck

0612-77 17 62

ann-cathrin.granback@tidningen.to

Mer läsning

Annons