Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rotdragning tidigare vanlig botemetod

Annons
Rotdragning tidigare vanlig botemetod

Rotdragning som botemetod får betraktas som ett läkemedel lagt på hyllan. Men än lever minnet kvar, Ingeborg Byström från Kramfors upplevde en rotdragning som femåring.

Som Tidningen tidigare rapporterat håller Ådalens gömda, och ofta bortglömda kulturfornminnen på att kartläggas. En del av dessa är rotdragningsplatser. Ingeborg Byström är en ortsbo som besökt en av dessa platser när dess riter fortfarande ansågs ha en botande effekt. År 1925 trodde Ingeborgs mamma att hon hade drabbats av bristsjukdomen engelska sjukan och tog med sig sin dotter till rotdragningsplatsen i Lo.

- De trodde jag hade engelska sjukan eftersom min mage var så uppsvälld, säger Ingeborg Byström.

De barn som skulle rotdras färdades ända från Härnösand till Torsdagsbryggan i Lo för att botas. Det var främst barn med symtom av engelska sjukan som deltog. Men även medfödda sjukdomar som klumpfot ansågs kunna botas. En mängd faktorer skulle stämma för att den i folktron förankrade botemetoden skulle verka.

- Rotdragningen skedde bara på torsdagar när det var fullmåne och man var tvungen att dras nio gånger under roten för att bli botad, berättar Ingeborg.

Hon minns klart och tydligt hur hon fick ett lakan över huvudet för att inte få jord i ansiktet och hur en "jordemor" och "jordefar" skötte ceremonin.

- Det var inte läskigt men spännande och så fick man sig en trevlig utflykt. Men inte blev jag botad inte, skrattar hon.

Patrik Klingberg

Mer läsning

Annons