Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Korrupta kommuner?

Att en kommun erbjuder en transparent redovisning av verksamheten borde vara en självklarhet. Det handlar om medborgarnas förtroende för politiker och tjänstemän.

Undersökningar visar att vi svenskar i högre utsträckning än andra nordiska medborgare tror att korruption är ett utbrett samhällsfenomen, något som fyra forskare – däribland ledarsidans kolumnist Andreas Bergh – uppmärksammar på debattplats i Dagens Nyheter på tisdagen.

Frågan som uppstår: Är det våra nordiska grannar som är naiva eller är vi svenskar överdrivet pessimistiska?

Faktum är att Sverige är ett av världens minst korrupta länder. I alla fall om man ska tro de internationella mätningar och bedömningar som görs. Sverige placerar sig till exempel på en fjärdeplats – slagna med liten marginal endast av Danmark, Finland och Nya Zeeland – i Transparency internationals rankning över världens minst korrumperade länder.

Sannolikt har tron på en omfattande korruption sitt ursprung i de kommunala skandaler som på senare år har uppdagats. Mest flagrant är kanske den korruptionshärva i Göteborgs kommun där politiker och tjänstemän har fått privata bostäder och fritidshus renoverade för miljontals kronor samtidigt som fakturorna skickats till kommunen.

En svårbesvarad fråga är om de fall av korruption som avslöjas bara är toppen på ett isberg, eller om det faktiskt är så att det relativt lilla antalet avslöjanden tyder på att korruptionen inte är särskilt utbredd.

Det faktum att offentlighetsprincipen gör det möjligt för medier – och för den delen för allmänheten – att ta del av olika underlag, beslut etcetera är en bra start för att mota korruptionen i grinden. Och ofta är redovisningen i de dokument som går att ta del av svårtolkad. Offentlighetsprincipen omfattar heller inte kommunal verksamhet som drivs i bolagsform. Detta är ett oskick då många betydelsefulla delar av kommunens verksamheter drivs i bolagsform.

Därtill gör krympande resurser på landets journalistiska redaktioner – såväl de privata redaktionerna som inom public service – att tveksamheter säkerligen undgår att upptäckas trots att informationen finns där för den som har möjlighet att bearbeta materialet.

De fyra forskarna argumenterar i sin artikel för att landets kommuner ska göra sina redovisningar mer lättöverskådliga, begripliga och kanske framförallt jämförbara över kommungränserna. Men då detta skulle rendera omotiverat stora kostnader för kommunerna så föreslår de att ett antal kommuner – slumpmässigt valda – varje mandatperiod ska erbjudas ersättning från staten för att göra sina redovisningar mer transparanta. Blotta vetskapen om att den egna kommunen kan komma att vara en av de som granskas ska sedan verka avskräckande, lyder argumentet.

Det vore onekligen ett steg i rätt riktning. På sikt måste målet ändå vara att samtliga kommuner ska erbjuda en transparent redovisning av sin verksamhet – också de delar som drivs i bolagsform – och att detta ska finna tillgängligt på nätet för alla som vill ta del av informationen.

Den moderna informationstekniken kan, om den används rätt, göra det enklare att avslöja den eventuella korruption som förekommer.

Marcus Bohlin