Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kongresskamp inför budgetstup

Annons

Om inte USA:s folkvalda kan klubba en ny budget före tisdag går statsapparaten i baklås.

En stor del av bråket gäller president Obamas sjukvårdpaket, som Republikanerna vill stoppa.

Tonläget är irriterat och insatserna höga när USA:s kongress debatterar landets budget. Representanthuset, där Republikanerna är i majoritet, och den av Demokraterna ledda senaten måste enas om en ny budget före tisdag, den 1 oktober.

Fastnar budgetförslagen i kongressen, kan USA:s samtliga federala myndigheter komma att lamslås och hundratusentals anställda tvingas stanna hemma.

En avgörande fråga är president Barack Obamas sjukförsäkringsreform, som Republikanernas högerfalang vill stoppa. Ett reellt försök gjordes av senatorn Ted Cruz, som i veckan talade emot reformen oavbrutet i 21 timmar i senaten.

Den nyinvalde senatorn Cruz tillhör Republikanernas högerflygel och har nära kopplingar till Tea Party-rörelsen. I sitt tal, som inleddes på tisdagseftermiddagen klockan 14.41, jämförde Cruz sjukförsäkringsreformen - ofta benämnd Obamacare - med skräckfilmsserien "Fredagen den 13:e".

Obamacare är den största jobbdödaren i detta land, som när Jason tar på sig sin hockeymask och svingar macheten i ett blodbad som inte liknar något annat, sade Cruz.

Han krävde i sitt maratontal på sammanlagt 1 279 minuter att all finansiering av sjukförsäkringsreformen måste stoppas.

Tekniken att hålla långa tal i senaten - så kallad filibuster - är ett sätt att låta tidsfristen för en omröstning löpa ut och därmed stoppa ett lagförslag.

Men försöket från Cruz retade upp moderata republikaner, som ser striden om budgeten som politiskt farlig för partiet. Ett misslyckande kommer att lastas det konservativa partiet, enligt flera bedömare.

Den inflytelserike senatorn John McCain angrep Cruz efter talet och jämförde honom med den brittiske premiärministern Neville Chamberlain och andra som var beredda att ge efter för nazisternas krav före andra världskriget.

I budgetdebatten ingår även behovet att höja skuldtaket för hur mycket USA:s federala regering får låna. Taket ligger i dag på 16 700 miljarder dollar, men USA måste låna mer för att inte hotas av konkurs och betalningsförelägganden.

Finansdepartementet och finansminister Jack Lew meddelade i onsdags att statens kassakistor kommer att vara tömda den 17 oktober om inte kongressen röstar för en höjning.

Bedömare tror dock att kongressen enas på kanten till det så kallade budgetstupet.

De flesta tror att det kommer att lösa sig på något sätt. Aktiemarknaden har inte reagerat negativt. Men om det blir problem, då får det stora effekter, säger Robert Bergqvist som är chefekonom på SEB. Det handlar om ett högt politiskt spel i kongressen. Stupkampspolitiken gillas av amerikanska politiker. Men den skapar ekonomisk-politisk osäkerhet och den ogillas av många amerikaner, fortsätter Bergqvist som konstaterar att de amerikanska hushållen är drivande i USA:s tillväxt - och osäkerhet minskar deras köplust.

Osäkerheten kan även innebära att det globala förtroendet för den ekonomiska supermakten USA rubbas.

Händer det något med amerikansk ekonomi, då kan det bli tvärnit för världsekonomin, säger Bergqvist.

Mer läsning

Annons