Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunistiska partiet: Det pratas välfärd i valtider – men varför har så lite gjorts hittills?

Artikel 140 av 174
Valet 2018
Visa alla artiklar

Annons

I valtider vill alla partier krama välfärden. Löften om miljarder haglar över skola, vård och omsorg. Ingen hejd på allt som ska investeras för att lyfta de delar av den offentliga sektorn, som krisar – vilket är större delen av den.

Vi har hört allt förut. Måste vi inte fundera över, varför så lite gjorts hittills? Bekymren med personal som sliter ut sig, blir sjukskriven av arbetsbelastning och lämnar sina yrken har varit kända i åratal. Tiotusentals lärare, socialsekreterare och vårdpersonal med en gedigen utbildning bakom sig, jobbar inte längre inom sina yrken, eller har gått till bemanningsföretag, för att kunna styra sin arbetstid någotsånär.

Under 90-talet ”sparades” cirka 150 000 jobb in i offentlig sektor. Då ägnade sig beslutsfattare på alla nivåer åt att krama livsluften ur välfärden genom massuppsägningar. En solid grund lades på så vis för den nuvarande krisen. Arbetsuppgifterna minskade ju inte. I stället läggs alltmer uppgifter på de arbetande. Allt ska räknas och överallt går budget framför behov.

Västernorrland har under många år legat dåligt i statistiken över såväl platser på äldreboenden som sjuksängar. Ständiga överbeläggningar på våra sjukhus och långa köer till vård och omsorg.

Det finns en elefant i rummet som det aldrig pratas om när det gäller sjukvården: Ökningen av administrativ personal och höga chefer kontra vårdpersonal.

Ska vi nu tro på att alla generösa löften om satsningar är trovärdigare i detta val än tidigare? Den stora frågan är på vilket sätt man tänker sig att räta upp sjukvårdsskeppets slagsida, för att bara ta ett exempel ut löfteshögen.

Tänker man förbjuda bemanningsföretagen, ett slukhål för våra skattepengar?

Tänker man aktivt söka rätt på all den utbildade personal, som faktiskt finns – men inte jobbar kvar i vård, omsorg eller skola?

Erbjuda bättre löner, vettiga arbetsscheman, kortare arbetstid, betald vidareutbildning, medinflytande över arbetets organisering och liknande konstruktiva insatser?

Anställa fler undersköterskor och rehabpersonal?

Befolkningen blir allt äldre – men inte så mycket piggare, som nedläggningen av 30 000 platser på äldreboenden runtom i landet under 2000-talet låter påskina.

Det finns en elefant i rummet som det aldrig pratas om när det gäller sjukvården: Ökningen av administrativ personal och höga chefer kontra vårdpersonal. Sjuksköterskor, biomedicinska assistenter och vissa andra grupper på golvet minskar, enligt statistik från SKL (Sveriges Kommuner och landsting). Gissa vilka som har de högsta lönerna!

Valet vi behöver göra består inte främst av vilken röstsedel vi lägger i valurnan vart fjärde år. Vi måste välja att höja våra röster, gå samman, aktivera oss och kräva varaktiga och välplanerade förstärkningar av vård och omsorg. Välja en deltagardemokrati istället för att sitta på åskådarbänken till nästa val!

Eva Rudström, pensionerad distriktssköterska

Monica Stenberg, vårdlärare.

Kommunistiska Partiet i Västernorrland

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons