Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Karin Nordlund var som gladast när folk kom på besök – hon älskade att bjuda på mat och fika

Vår älskade farmor och mormor Karin Nordlund, född Bergström, har nyligen avlidit vid 91 års ålder. Hon efterlevs av barnen Inger, Kjell-Eric och Cathrine, nio barnbarn och tio barnbarnsbarn.

Karin Bergström föddes i Solberg på släktgården där hennes son nu bor.

Hon var storasyster till fyra bröder och omgavs av kusiner och andra släktingar i en varm gemenskap som präglade hennes liv. Denna lojalitet och glädjen i att hjälpa och vara varandra nära förde Karin vidare till sina egna barn och barnbarn.

1948 gifte sig Karin med Fritz Nordlund och de fick fyra barn.

Karin och Fritz hade ett litet småbruk med grisar och kalvar men Karin arbetade även utanför hemmet på fabrik och med skogsröjning.

Hon var en mycket stark och skicklig husmor som kunde allt om att överleva i norra Sverige, kanske var hon den sista generationen med denna ovärderliga kunskap.

I många år mätte Karin Nordlund regn, snö och soltimmar med stort intresse som SMHI:s representant i Solberg.

Karin var som allra gladast när folk kom på besök och hon fick bjuda på mat och fika. Det vankades alltid smaklig husmanskost lagad med smör och grädde och därefter dukades sju sorters kakor fram. Skapandet, kunnandet och estetiken i fyllda svepaskar på vackra dukar - helt igenom svenskt!

En typisk uppmaning från henne var ”skynn je äta så ve hinn fika”. Julen var hennes viktigaste högtid då hela släkten bjöds in till en härlig bullerbyjul med stort julbord.

Solberg förblev hennes hem och hon funderade mycket över glesbygdens villkor, under många år lagade hon mat på PRO:s träffar och hon engagerade sig i byalivet.

Karin ville gärna se andra vyer och platser och hälsade på oss barnbarn på våra nya orter. Hon levde också äventyr genom barnbarnens resor, studier och arbeten som hon var mycket nyfiken på.

Det blev många telefonsamtal med oss alla nio om våra små barn, vädret i Sverige, politik samt goda råd om hushållet.

Karin tog sig alltid tid för att sitta ner och prata om minnen från förr. Hon älskade allt umgänge men kanske mest med sin stora släkt och vi var alla välkomna att hälsa på närsomhelst, vilket vi också gjorde även genom tonår och ungdomstid. Då blev det oftast en tur ut i skogen eller till någon utsiktspunkt, självklart med smaskigt fika nerpackat.

Vi är så tacksamma för att vår mormor/farmor gav oss en sådan kärlek och trygghet, saknaden är stor men hjärtat är så varmt när vi minns henne.

Barnbarnen