Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Journalister slarvar med mätningar"

Annons

Medierna får svidande kritik av statsvetare för behandlingen av opinionsundersökningar.

Grundläggande källkritiska principer tycks vara som bortblåsta, säger professorn i statsvetenskap Henrik Oscarsson.

TT har frågat ett tiotal statsvetare och statistiker. Kritiken mot mediernas hantering av opinionsmätningar är genomgående hård.

De kan trumpeta ut stora förändringar utan att ens fundera på felmarginaler. De tycks högaktningsfullt ge fan i den problematiken, säger professor Jonas Hinnfors. Man hade förstås önskat sig bättre beställarkompetens och förmåga att analysera och använda material från mätningar hos medieredaktioner, säger Henrik Oscarsson.

Skapar opinion

Hans kollega, professor Marie Demker, pekar på en annan aspekt.

Medvetenheten om att man skapar opinion i samma ögonblick som man mäter den är obefintlig bland journalister, säger hon.

Det finns forskning som tyder på att människor påverkas av opinionsundersökningar. Man vill gärna vara med på det vinnande tåget. Hur stora de effekterna är, är däremot svårt att säga.

Den avgörande frågan är vad en opinionsundersökning verkligen säger. Här brister medierna ofta, enligt statsvetarna, i att redovisa statistisk basinformation. Det handlar om hur frågan exakt lyder, vilka och hur många som svarat, hur de valts ut, bortfall och - inte minst - om resultatet är statistiskt säkerställt.

Stora belopp

Jag tycker att det är ett problem att medierna så ofta brister när det gäller detta, säger professor Jesper Strömbäck.

Hans egna undersökningar visar att det är mer eller mindre en slump om basinformationen redovisas eller inte. Han anser att medierna inte lever upp till sina egna riktlinjer, som man säger sig ha.

En förklaring till den bristande journalistiska granskningen kan vara att medierna betalar stora summor för sina egna beställningar.

När till exempel en tidning är beställare av en undersökning blir frestelsen att slå upp och spetsa till extra stark, säger professor Ulf Bjereld.

I vissa länder finns lagstadgade krav på att viss information alltid måste finnas med, men så långt vill ingen av statsvetarna gå.

Absolut nej, ingen lagstiftning, säger professor Sören Holmberg.

Mer läsning

Annons