Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jimmie Näslund: Om konkurrensen i medielandskapet

Debatten har rasat hård i medie-Sverige efter att Sveriges Radio i sin interntidning Radiotidningen berättade om en nysatsning på förstasidan sverigesradio.se.

Annons

Ett tydligare nyhetsfokus skulle höja graden av aktualitet på sidan, och en dygnet runt-bemanning med liveinslag var några av målsättningarna.

"Jag ser fram emot att vi ska få en snabb nyhetssajt och jag hoppas att vi blir den självklara nyhetsförmedlaren på webben. Precis som att man lyssnar på Sveriges Radio för att få reda på vad som hänt, ska man gå in på sverigesradio.se när man vill få koll", sa Thorbjörn Carlsson, gruppchef för nyhetswebben på Ekot som ska ansvara för förstasidan, till Radiotidningen.

Den självklara tvistefrågan var: vad ska Public Service-kanalerna göra – och vad inte? Tidningsutgivarna gick till frontalangrepp mot Sveriges Radio, vars vd Cilla Benkö gick i svaromål för och bland annat påpekade ett antal felaktigheter i TU:s debattinlägg. Organisationen Utgivarna, där både Sveriges Radio och Tidningsutgivarna är medlemmar, blandade sig också i diskussionen och ordföranden Ove Joansson (tidigare vd och styrelseordförande i Sveriges Radio) sade sig vara besviken på TU. Rörigt? Bara förnamnet.

I Radiotidningens nu så omdebatterade text nämndes också att ambitionen var att utmana branschledande nyhetssajten aftonbladet.se, en i sammanhanget tämligen provocerande formulering som många (däribland jag själv) reagerade starkt på, men just det backade senare SR-ledningen från. Programdirektören Björn Löfdahl lovade i en debatt med TU:s ordförande Bengt Ottosson i Dagens Media att "inte konkurrera med någon", men det känns ändå inte helt stabilt. Thorbjörn Carlssons citat om "den självklara nyhetsförmedlaren på webben" rimmar dåligt med Löfdahls ord.

Att frågan är så eldfängd handlar förstås om press. Medievärlden är i dag en ansträngd bransch med små marginaler, och där kravet på snabb utveckling är mycket högt. Och utveckling kostar. Med allt mindre resurser ska vi, de kommersiella medieföretagen, leverera på nya sätt och i nya kanaler och samtidigt slå vakt om befintlig printaffär för att kommersialisera bättre på vår journalistik.

Jag skrev för ungefär ett halvår sedan om hur Sveriges Radios dåvarande vd Mats Svegfors beklagade sig över en blott tvåprocentig ökning av det statliga anslaget, när nästan varje privatägt mediehus i landet å sin sida tvingades skära rejält i sina kostnader (som uppbärs av egna intäkter). En ökning, om än knapp, lät som en dröm i våra öron.

Men inget ont som inte har något gott med sig. Viktigast med veckans vapenskrammel tror jag är att frågan om den lokala journalistiken verkligen kommer upp på agendan ordentligt. I tider när affärsidéer och betalmodeller tar över allt mer av branschdiskussionen känns det alltid skönt att vända tillbaka till kärnan. Innehållet. Den lokala journalistiken. Där är vi med bred marginal den största aktören i Ångermanland, och vi vill gärna fortsätta ta det ansvaret med allt vad det innebär. Trevlig helg!

Annons