Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jag är trött på att visa empati för de "snälla" killarna

Annons

Det senaste tiden har #metoo varit det stora samtalsämnet vid fikabordet på mitt jobb. Någon enstaka person tycker att rörelsen kan ha en poäng, men i övrigt är det idel himlande ögon och suckar. Män får snart inte ens titta på kvinnor. Män får inte skämta. Kvinnor har blivit så hysteriska att de ringer polisen när någon ger dem en komplimang. Gå på krogen är (för män) som att beträda ett minfält.

Och så fortsätter det. Kvinnor som inte berättar förrän flera år efter ett påstått övergrepp bara ljuger för att hämnas och kräva pengar. Kvinnor som inte har tillräckligt med jävlaranamma för att värja sig mot allt för kärlekskranka beundrare måste vara korkade. Och jo, just det, någon borde starta en kampanj för män som vill bli sexuellt ofredade, för det verkar ju kul. Höhö.

Jag säger ingenting. Jag orkar inte diskutera och bli betraktad som en kraxande rugguggla som förstör stämningen och vill att all attraktion mellan könen ska försvinna så att mänskligheten dör ut. Men om jag orkade skulle jag säga så här:

Me too.

Jag orkar inte diskutera och bli betraktad som en kraxande rugguggla som förstör stämningen ...

Jag växte upp i ett hem där mannen i huset klämde på småflickor för att "känna om de fått bröst". En granne kunde ostört blotta sig för mig eftersom vuxenvärldens svar på mina klagomål var "nej men farbror L som är så snäll". När en annan granne öppet kladdade på mig fick jag höra att det var synd om honom för att han hade problem med spriten. När en släkting nästan slog ihjäl sin fru så hette det att det var synd att en snäll och begåvad kille riskerade att hamna i fängelse på grund av lite hett temperament och en kvinna som måste ha provocerat honom. Det sista exemplet må höra hemma i en annan debatt, men det förstärkte budskapet: Att förstå och visa empati för de här "snälla" killarna som bara råkat strula till det lite var viktigare än att förstå och visa empati för deras offer.

Även som vuxen har jag fått min beskärda del. Jag har blivit inträngd i hörn, tafsad på, hotad och förföljd. Det har hänt på stan, på tåget, på krogen, längs en grusväg i Njurunda och på flera andra ställen. Och en sak är säker: Inte en enda av dessa händelser har haft särskilt mycket med komplimanger, flirtande eller skojfriskhet att göra. De här personerna har betett sig illa på riktigt. Det kan finnas förklaringar – som taskiga värderingar, dålig impulskontroll, för mycket sprit och grupptryck – men det är knappast några bra ursäkter.

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Innan du förlöjligar #metoo och säger att det har "gått för långt", se till att du vet vad det handlar om. Läs och lyssna. Sluta hitta på fåniga exempel och som pricken över i:et påpeka att en kvinna härom veckan minsann anmälde någon som hejat på henne. De allra flesta #metoo-berättelser handlar om helt andra saker. Och de flesta som berättar varken hänger ut någon med namn eller polisanmäler, eftersom syftet inte är att anmäla på löpande band utan att våga berätta och visa hur utbrett problemet är.

Anna

  

Läs mer om #metoo:

#metoobackstage: Upprop från kvinnor bakom scen och kamera

Tusentals journalister i upprop mot övergrepp och sexism – här är deras vittnesmål

Över 2000 kvinnor inom idrotten i upprop mot sexism och övergrepp

► För Plus-kunder: Mirjamsdotter vill bryta tystnadskulturen på redaktionerna: "Ska bli socialt omöjligt för män att hålla på"

► För Plus-kunder: Lina Norberg Juuso menar att sexuella trakasserier sker överallt: "Har blivit klappad på rumpan av lokalpolitiker"

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel