Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Succétränaren Karlin om sin nya utmaning – och drömmen om att träna Modo

Det råder inga tvivel om att Mattias Karlin fortfarande känner för Modo Hockey. Faktum kvarstår dock: Nästa säsong är moderklubben en fiende i allsvenskan. I framtiden? Då står han gärna själv i Modos bås. "Det är klart att det varit en dröm", erkänner Karlin.

Annons

När spelarkarriären abrupt och ledsamt nog tog slut för ganska precis tolv år sedan hoppade Mattias Karlin, som 25-åring, på ett tränaruppdrag i KB 65. Han hade ingen som helst tanke på att släppa hockeyn utan övergången till tränaruppdraget föll sig naturlig.

– Jag var klar med att jag ville hålla på med hockey, oavsett om det var som tränare, materialare, vattenbärare eller vad det nu var... Jag ville inte kliva ifrån hockeyn eftersom jag älskar den, säger Mattias Karlin i en stor intervju med Allehanda.se som ni kan se i sin helhet i spelaren ovan.

Via KB65, Linden och Örnsköldsvik Hockey hamnade han till slut i sin nuvarande klubb, Västervik. När Karlin tog över låg den småländska klubben i division 2. Redan efter en säsong tog Västervik klivet upp till division 1 och undan för undan har Karlin och klubben sedan flyttat fram positionerna.

I dag är Västervik en allsvensk klubb – med en tränare som känner sig mogen uppgiften.

– Jag strävar uppåt men jag vill alltid vara redo och känna mig trygg med den nivå jag kommer till. Jag vill inte bara hoppa på någonting för att jag känner någon som känner någon som känner någon... Jag vill ta mig dit på egen hand och bevisa för alla att jag klarar av det, säger Mattias Karlin.

Mattias Karlin på sin altan (som är under ombyggnad) hemma i Norrvåge utanför Örnsköldsvik.

Allehanda.se bad både nuvarande och tidigare spelare i Västervik att beskriva Karlin som tränare. Målvmedveten, lyhörd, noggrann, lugn och sympatisk var några av omdömena ("gillar snus" var ett annat).

Just lyhördheten är någonting som Mattias Karlin själv trycker hårt på.

– Jag tycker att det är viktigt. Jag lyssnar gärna på spelarna för ibland är det faktiskt spelarna som har rätt och inte tränarna. Jag tror att man har igen det i längden, att spelarna får vara med och laborera lite. Samtidigt ska man visa en tydlighet, att det är jag som bestämmer i slutänden, säger Karlin.

– Powerplay vill jag gärna att spelarna ska styra upp själva. Jag är av den filosofin att om spelarna kan ha något eget och det lyckas så lyfter de sig ännu mer. Om de själva har styrt upp någonting kan de ta åt sig på ett annat sätt än om en tränare kommer på den eller den varianten.

Karlin säger att han har förändrats under de tolv säsonger han nu hunnit med bakom bänken i spelarbåset. I början brann det – lite väl ofta.

– Jag var väldigt het, men har blivit åt det lugnare hållet. Jag tror att det har mycket med rutin att göra. Allt eftersom, när jag talade med mig själv, insåg jag att det inte ger någonting. Det enda som händer är att man får domaren mer emot sig...

– Det är sällan jag brusar upp i dag. Visst kan jag bli vansinnig, om det är dålig inställning eller slappt. Det klarar jag inte av och då blir jag förbannad. Men i övrigt försöker jag vara jäkligt lugn och sprida ett lugn till grabbarna, säger Karlin.

2015/2016 blev ett riktigt segertåg för Västervik som krönte säsongen med ett avancemang till allsvenskan – och Karlin har med rätta hyllats för det han åstadkommit.

Nu väntar en helt ny värld för såväl klubben som för tränare Karlin.

Något snack om att nöja sig med att "hänga kvar" är det dock inte.

– Man vill ju inte kvala negativt – och man vill inte att det ska vara slut efter 52 omgångar. Då är det bara topp åtta kvar att sikta på... Sedan är det jättetufft såklart, men samtidigt ska man testa vingarna och sticka ut hakan lite. Man vill inte bara säga att man ska hänga kvar. Jag tycker att det är ett för tråkigt och enkelt svar.

Det är oundvikligt att prata om Modo, som ju faktiskt är Mattias Karlins moderklubb. Det är också tydligt att hjärtat fortfarande klappar för Ö-viksklubben, inte minst när den där ödesdigra aprilkvällen kommer på tal.

– Det var ett konstigt dygn. Först blev vi klara på torsdagen och på fredagen hade Modo sjunde och avgörande. Jag gick väl från en av de bästa dagarna i mitt liv till kanske den värsta. Det var en jätteobehaglig känsla, man visste inte riktigt hur man skulle bete sig, säger Karlin.

Du har fortfarande starka känslor för klubben?

– Det är min moderklubb så det är klart att det är en klubb som står nära. Jag hoppas att de kommer tvåa och vi kommer etta, det är väl det man får gå på...

– Jag hoppas att det går bra för dem och att de tar sig tillbaka inom en snar framtid. Det är självklart bäst att gå upp direkt men man ska ha klart för sig att det inte är lätt heller. Pengarna blir mindre och man får inte välja bland samma spelare som innan. De har ett jättejobb framför sig men jag hoppas att de reder upp det.

Finns det något nöje i att få möta dem?

– Nja. Jag tror att det kommer vara jättenervöst innan match. Däremot kommer det nog bli som vilken match som helst när pucken släpps. Jag vill vinna jämt, det spelar ingen roll om det är kortspel mot sambon eller vad det än är. Det blir nog också lättare och lättare för varje match vi spelar mot varandra. Men just nionde oktober här i Örnsköldsvik så kommer det nog att kännas i magen...

Mattias Karlin hymlar inte med att han i framtiden gärna själv står i Modos bås.

– Det är klart att det varit ens dröm, men sedan om det blir av eller inte... Det är jättesvårt. Jag måste leverera bra och Modo måste vara intresserade. Men självklart vill jag stå i deras bås någon gång i framtiden.

I SHL?

– Ja, helst. För då har de lyckats med något jäkligt bra innan jag eventuellt kommer dit. Vi får se vad framtiden har att erbjuda, säger Mattias Karlin.

Mer läsning