Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Intresset för Lärarlyftet sjunker

Annons

Svensk skola skriker efter behöriga lärare.

Trots jättebehovet har antalet sökande och antagna till fortbildningen Lärarlyftet minskat kraftigt.

Det är synd, för det är fantastiskt bra utbildningar, säger läraren Rakel Hjerpe. Det är ett ganska stort bekymmer, säger enhetschef Niclas Westin vid Skolverket.

Grundproblemet är att många lärare undervisar i ämnen eller årskurser som de inte är utbildade för. Detta påverkar i slutändan elevernas resultat. Och få kan ha missat vad den senaste Pisaundersökningen visade.

Bristande ämneskunskaper hos lärarna är en av de faktorer som kan ha bidragit till den negativa resultatutvecklingen, säger Niclas Westin.

Ointresset för Lärarlyftet är bara ännu ett exempel på att kommunerna inte klarar av att ta ansvar för skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Jag är kritisk till att så många kommuner inte tar läraryrket på allvar. Det är kommunernas ansvar att se till att deras lärare har rätt kompetens. Många kommuner klarar det, men alltför många gör det inte.

TT: Men regeringen kan väl se till att Lärarlyftet blir mer attraktivt?

Det gör vi redan på en rad olika sätt, trots att det är ett kommunalt ansvar. Men jag gör bedömningen att intresset kommer att öka igen inom kort, nu när lärarlegitimationen och väldigt skarpa behörighetsregler är på plats, vilket kommer att tvinga kommunerna att vidareutbilda sina lärare.

Arbetsgivarna måste nu rätta sig efter de skärpta kraven på lärare med full behörighet och yrkeslegitimation. Regeringen har som stöd avsatt 1,5 miljarder kronor till Lärarlyftet II: specialutformade kurser samt ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare och indirekt de lärare som sätter sig på skolbänken.

Men många studieplatser har förblivit obesatta. Inför vårterminen sjönk söktrycket återigen och antalet antagna minskade till 1 100, jämfört med 1 700 föregående år.

Vi ser också att medelåldern går ned, så vi tror att minskningen kan vara ett resultat av de nya erfarenhetsreglerna, säger Niclas Westin vid Skolverket.

Han syftar på att en stor grupp rutinerade lärare nu kan få utökade legitimationer i kraft av lång yrkeserfarenhet. Men detta löser inte problemet på sikt. Många av de lärare som i dag är i 25-35-årsåldern kommer med tiden att behöva fortbilda sig, enligt Niclas Westin.

Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan irriterar sig på Jan Björklunds kommentar att kommunerna inte tar sitt ansvar.

Det är ynkligt av utbildningsministern att skylla ifrån sig när det är regeringen som riggat villkoren för systemet. Regeringen borde ta lärdom av tidigare, lyckade satsningar där det funnits intresse från både rektorer och lärare. Om nu pengarna inte används borde Lärarlyftet göras om så att det blir tillräckligt generösa villkor för lärarna att vara med, säger Ibrahim Baylan.

Rakel Hjerpe undervisar i musik vid Helenelundsskolan i Sollentuna. Hon är fritidspedagog i botten så det närmaste året varvar hon jobbet på skolan med att läsa musik vid Södertörns högskola/Stockholms musikpedagogiska institut, för att bli formellt behörig som musiklärare.

Jag kan gå på de här kursdagarna utan inkomstbortfall, så min rektor ger mig fullt stöd, säger hon.

Men det var nära att kursen, som alltså ges inom Lärarlyftet, skulle ställas in eftersom det bara är sex lärare i gruppen.

Det är synd att kurserna inte fylls, för det är fantastiskt bra utbildningar. Men det är väldigt mycket upp till skolledningarna att avgöra behovet, och det är helt upp till dem att stötta de lärare som vill gå Lärarlyftet. Jag har en studiekamrat som står för kostnaderna helt själv, säger Rakel Hjerpe.

Mer läsning

Annons