Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samverkan med arbetslivet ger nöjdare studenter

/

Annons

Om ett företag gjorde en kundundersökning, och upptäckte att nästan var tredje kund inte var nöjd med varan eller tjänsten och därför inte skulle köpa den igen, så skulle det företaget illa kvickt börja se över vad det kan göra annorlunda. Men i den högre utbildningen, en sektor som Sverige lägger tiotals miljarder kronor av skattemedel på årligen och som är avgörande för landets konkurrenskraft och välstånd, kan verksamheten fortgå trots att en betydande andel av studenterna är missnöjda efter avslutad utbildning. Hur kan det komma sig?

Svenskt Näringsliv genomför årligen undersökningen Högskolekvalitet, där vi tittar på studenters etablering på arbetsmarknaden, deras syn på sin utbildning och lärosätens samverkan med arbetslivet. För sjätte året i rad kan vi konstatera att samverkan med arbetslivet under utbildningstiden har en positiv effekt på studenters etablering efter examen: de får jobb snabbare efter examen, har större sannolikhet att jobbet är kvalificerat och har högre genomsnittlig ingångslön - i år drygt 1000 kr högre.

Samtidigt visar årets undersökning en del mer bekymmersamma siffror. Bland de nästan 11 000 studenter som ingår i undersökningen är det 82 procent som har sysselsättning 12 månader efter examen. Endast 67 procent har ett kvalificerat jobb. På många utbildningar är andelen ännu lägre.

Detta är problematiskt - inte bara för studenten, som investerat både tid och studielån i att förbättra sina jobbmöjligheter, utan också för matchningen på arbetsmarknaden, och för många arbetsgivare som får se sig stå utan kompetenta nya medarbetare. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från mars i år visade till exempel att 54 procent av företag som har haft svårigheter att rekrytera uppger att det beror på brist på personer med rätt utbildning.

Samverkan med arbetslivet under utbildningen har även betydelse för hur nöjda studenter är. 29 procent av alla studenter uppger att de inte skulle välja samma utbildning på nytt om de fick välja om i dag. Andelen är än högre bland studenter som upplevde samverkan med arbetslivet som bristande. Studenter som inte har kvalificerade jobb är alltså i högre utsträckning missnöjda med sin utbildning.

Lärosätena borde tydligare informera om vilka möjligheter olika utbildningar ger, och säkerställa att kontakten med arbetslivet är god under utbildningen. Systemet för tilldelning av resurser till lärosäten borde reformeras för att främja att utbildningar utformas på ett sätt som leder till att studenter får kvalificerade jobb efter examen. En förbättrad matchning skulle gynna arbetsmarknaden och tillväxten, men lika viktigt i sammanhanget: det skulle ge studenterna bättre möjligheter, och sannolikt leda till att färre av dem lämnar sina utbildningar missnöjda.

Mikaela Almerud

Högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv

Patrick Krassén

Högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons