Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mycket viktigt att skolorna i Kramfors bedöms enligt samma kriterier

Annons

Då det inte är helt klart vad de medborgardialoger om Kramfors skolor, som nu delvis genomförts, är avsedda att leda fram till gör jag här ett försök att reda ut begreppen och erinra om vilka faktorer och kriterier som måste tas hänsyn till när den här processen går vidare och till sist ska utvärderas fram på senvintern.

Det är mycket viktigt att alla skolor i kommunen bedöms utifrån samma kriterier så att alla berörda kan se att ingen skola kommit undan de urvalskriterier som används för att välja ut den eller de skolor som eventuellt måste läggas ned, skriver Roger A Åkerblom. Foto: TT-Arkiv

På skärtorsdagen år 2011 publicerade Tidningen Ångermanland den utmanande nyheten att Kramfors kommun skulle lägga ned sju skolor – i Docksta, Ullånger, Nordingrå, Torrom, Herrskog, Lungvik och en av skolorna i Bollstabruk.

Det dröjde till december 2012 innan kommunfullmäktige kom fram till att endast två skolor skulle läggas ned, nämligen Lungvik och Torrom. Skolan i Docksta omvandlades till friskola.

När nu den "nya" skolchefen fått i uppdrag att se över skolorganisationen igen uppstår den oundvikliga frågan: Vad måste göras annorlunda för att processen nu inte ska hamna i samma eller liknande dilemma som förra gången skolfrågan var aktuell?

Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar att man måste belysa och ta hänsyn till en rad faktorer i en utredning om en skolas vara eller inte vara:

■ Finns det en tydlig utbildningsstrategi för kommunens skolor?

■ Vilka är de demografiska faktorer som man måste ta hänsyn till?

■ Vad utmärker den fysiska miljön på varje skola?

■ Är lärarna behöriga?

■ Är skolan trygg?

■ Vilket är det minsta antalet elever som varje skola måste ha?

■ Vilket är det minsta antalet elever som det måste finnas i varje klass?

■ Är reseavstånden och kommunikationerna till och från skolan acceptabla?

■ Vilken roll spelar skolan i det lokala samhället?

Det är mycket viktigt att alla skolor i kommunen bedöms utifrån samma kriterier så att alla berörda kan se att ingen skola kommit undan de urvalskriterier som används för att välja ut den eller de skolor som eventuellt måste läggas ned.

Vi läser varje år i TÅ att BKU överskridit sin budget för året. Detta kan till en viss del bero på att BKU är underbudgeterat år efter år. Skolan får alltså för lite pengar att röra sig med när kommunens ekonomiavdelning delat upp de intäkter kommunen tar in från kommunalskatten och skatteutjämningssystemet.

Budgetdirektivet som sedan nämnden har att rätta sig efter blir ofta alltför snålt tilltagen och räcker inte att täcka det faktiska behov som skolan har. Kommunen har helt enkelt för många andra kostnadsposter för sådant som kommunen inte borde syssla med.

Skolan är dock en lagstadgad angelägenhet som kommunen har ålagts att sköta. Därför måste det vara balans mellan kostnaderna för att täcka skolans behov och de pengar som avsätts för skolan.

Med hopp om en fortsatt konstruktiv medborgardialog där framför allt föräldrar, lärare och rektorer är välkomna att ge sin syn på skolorganisationen i vår kommun, tecknar jag

Roger A Åkerblom, Bollstabruk

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons