Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

INSÄNDARE: Ska största miljöboven jaga fosfor i enskilda avlopp?

Annons

Sollefteå kommun har fått för sig att jaga fosfor i enskilda avloppsbrunnar. Ryktet säger att Örnsköldsviks kommun tänker göra detsamma. Galenskaperna verkar aldrig ta slut.

Ryktet säger att Örnsköldsviks kommun ska jaga fosfor i enskilda avloppsbrunnar. Galenskaperna verkar aldrig ta slut, skriver signaturen SG.

Örnsköldsviks kommun är själv en av de allra största miljöbovarna. Exempelvis har kommunen gömt stora gamla giftdumpningar nere vid småbåtshamnen genom att täcka över och plantera en park ovanpå.

I Köpmanholmen ligger enorma mängder miljögifter i bottensedimentet. Utsläppen från Domsjö fabriker och Husum kan man bara fantisera om. Jordbruken sprider stora mängder fosfor som gödning på åkrarna som rinner rakt ner i sjöar och vattendrag. För att inte tala om kommunens egna reningsverk.

Nej, tydligen är det enskilda avlopp som kommunerna tänker ge sig på. Man ger sig på de försvarslösa och allra svagaste som vanligt. Man silar mygg och sväljer kameler.

Enligt flera artiklar på LRF:s hemsida är många forskarna eniga om att utsläpp från enskilda avlopp är den i särklass minsta mänskliga källan till utsläpp av fosfor i vatten och hav. Det är andra intressen som styr, som vanligt egenintresset.

1. Staten tar in 25 procent moms på nyinstallationen och den enorma byråkratin växer vidare.

2. Branschorganisationerna jublar, de får lön för lyckosamt lobbyarbete.

3. Kommunerna kan genom tillsyn och högre miljöavgifter finansiera sin egen växande byråkrati.

4. Kommun och landsting drar in 32 procent skatt på lönearbetet.

Förloraren är som vanligt den enskilda människan som drabbas av en oförutsedd utgift på kanske över 100.000 kronor. Pengar som inte finns. Man kanske tvingas sälja fastigheten.

En tydlig trend är att den statliga och kommunala byråkratin växer samtidigt som samhällsservicen hela tiden försämras. Det beror på att byråkrater lever på andra människors skatter men de producerar själva ingen av värde.

Tvärtom. Stat och kommun skapar större byråkratier och diverse hittepå-tjänster. Klimatcoach, miljöcoach, hållbarhetscoach, energicoach, kommunikatörer, inspiratörer, ambassadörer, med mera. Listan kan göras hur lång som helst. Gemensam nämnare är att dessa människor inte producerar något av värde tillbaks till skattebetalarna. Samtidigt råder stor personalbrist inom välfärdssektorn och folk dör i vårdkön.

Förslag till kommunerna: Fokusera på medborgarnas behov. Omskola alla onödiga byråkrater och hittepå-tjänster till lärare och vårdpersonal så att skattebetalarna får den samhällsservice vi kan förvänta oss av världens tredje högsta skattetryck och sluta jaga enskilda fastighetsägare.

Sluta med dumheterna och fråga istället kommuninnevånarna vilka tjänster och service de efterfrågar. Kommunen ska tjäna medborgarna, inte tvärtom.

SG

SVAR DIREKT:

När tillsynen av enskilda avloppsanläggningar planeras utgår vi i Örnsköldsviks kommun från risken för människors hälsa och miljön. Det betyder att avloppsanläggningar nära tätbebyggda områden, eller i vattenskyddsområden eller i närhet av större badplatser står först på tur.

Enskilda avlopp ska rena både näringsämnen och smittämnen och grundkravet i lagstiftningen är att det ska finnas någon typ av rening efter slamavskiljaren.

Den som äger en fastighet med enskild avloppsanläggning har ett ansvar att se till att anläggningen följer lagstiftningen och åtgärda om den inte gör det.

I Strandparken ligger en gammal deponi. I samband med att dagvattenkanalen byggdes för drygt tio år sedan gjordes omfattande undersökningar för att säkerställa att läckage av föroreningar inte skulle ske till kanal och till fjärd. Förorenade massor kördes till godkänd mottagare och kontrollerat rena massor användes i området. Efter dagvattenkanalens byggande gjordes efterkontroller med provtagning som visade på låga halter.

På botten av Nätrafjärden, utanför Köpmanholmen, finns så kallade fiberbankar och bottnar med fiberhaltiga sediment vilka innehåller miljögifter. Dessa har undersökts och riskklassats av länsstyrelsen.  Det är länsstyrelsen som har tillsynsansvar för dessa sediment.

Fabrikerna i Husum och Domsjö har båda länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.

Ja, jordbruken står generellt för stora bidrag av näringsämnen till sjöar och vattendrag. I Örnsköldsviks kommun är dock 95 procent av insjöarna näringsfattiga, ett exempel är Lövsjösjön.

Kommunens egna reningsverk styrs av Miva, vilka även förser kommunens medborgare med dricksvatten. Kommunens miljö- och hälsoenhet utövar tillsyn på Mivas reningsverk och dricksvattenanläggningar. Kravställningen mot Mivas reningsverk är lika hög som mot något annat reningsverk.

Vi jobbar varje dag med att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle för alla som bor och verkar i kommunen. Vi strävar efter att vara tillgängliga och ge god service till medborgare och företag på ett så effektivt sätt som möjligt med de resurser vi har tillgängliga.

Finns det fler frågor så svarar vi gärna även på dem.

Patrik Svensson, enhetschef miljö och hälsa, Örnsköldsviks kommun

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons