Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Väghållningen ett glesbygdsproblem – är det därför det inte är så noga?

Artikel 3 av 3
Kritiken mot väghållningen på Stigsjövägen
Visa alla artiklar

Det var väldigt vad kritiken i TÅ mot standarden på vinterväghållningen längs vägsträckan Brunne-Nordanå längs Stigsjövägen blev uppmärksammad i media. Ett helt tidningsuppslag och en del av förstasidan ägnades som ett svar på insändaren och kommentarerna på Facebook!

En stor del av tidningsartikeln handlade dock om de två entreprenörernas arbete med att ploga, sanda och så vidare. ”Det behövs förståelse för att vi inte kan vara överallt samtidigt”, säger man. Och visst har vi trafikanter det. Ingen skugga ska falla på er som kör plog- och sandningsbilen. Ni gör ett bra jobb efter förutsättningarna.

Frågan varför vägsträckan har en lägre standard än den från Brunne till staden besvarades av Trafikverket. Jo, det beror på den klassning man gjort på vägen, vilket har sin grund i trafikmängden. Enbart trafikmängden är parametern, verkar det som. Någon annan faktor nämns i alla fall inte.

Vi i Viksjö undrar: Tas ingen hänsyn till att vägen till Brunne trafikeras av fordon med skolelever? En lägre vägstandard vad gäller vägskötseln vintertid bör rimligen innebära att trafikriskerna ökar i samma mån. Eller är det inte så? Om det är så - anses den ökade risken godtagbar? I Trafikverkets svar finns inget om hur man möjligen ser på detta. Vi har ju förlorat vår skola, förskola, dagis med mera i Viksjö. Ska vi dessutom acceptera att våra barn ska färdas efter en vägsträcka som innebär ökade trafikrisker jämfört med den övriga så kallade Stigsjövägen?

Så här har Trafikverket skrivit i ett annat sammanhang: "På de mest trafikerade vägarna är kraven högst ställda. Där börjar man att ploga när det kommit några centimeter snö, och sedan har plogbilen två till fyra timmar på sig att ploga färdigt efter att det har slutat snöa. På vägar med mindre trafik är kraven lägre, och det får ligga kvar ett par centimeter snö på vägen efter avslutat snöfall. Om det inte snöar väldigt mycket är vägarna normalt färdigplogade fem till sex timmar efter att det har slutat snöa." De är faktiskt svårt att förstå vad som ligger till grund för denna strategi – mer än att det handlar om ekonomi och att man därför låtit förenkla problematiken. Enligt nollvisionen ska allt göras för att förhindra att människor skadas och dödas i trafiken. Väldigt många olyckor sker på grund av lös snö och snömodd. Varför ska då sådant tillåtas på vägbanan på de mindre vägarna? De flesta olyckor sker dessutom på mindre vägar.

Idag var sträckan Nordanå-Brunne lika spårig som den har varit i stort sett hela vintern. I södra-mellersta delen av landet brottas man med frågan om höghastighetstågen ska gå i 220 eller 250 kilometer i timmen och i Stockholm klagas över snöröjningen på cykelbanorna. Men det är klart, det här är ju ett glesbygdsproblem och då är det inte så noga.

Viksjöbo

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel