Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Stiftsstyrelsens ansvar att reagera på problem – i vågskålen ligger förtroendet för kyrkan

 
Svår konflikt inom Härnösands stift
Visa alla artiklar

Lyckliga gatan finns inte mer... Den gamla schlagern från 60-talet passar som "soundtrack" till dagens stiftsbråk där tillsyn och övervakning ersatt värme, samarbetsvilja och omtanke.

Biskop, präster, diakoner ska leda och styra arbetet heter det, medan frivilligarbetet i kyrkan sitter på avbytarbänken och de förtroendevalda ses på med misstänksamhet.

Kyrkomötet, kyrkans riksdag, med sina 251 ledamöter talar däremot ett annat språk. En kyrka utan denna breda representation skulle krympa till en "tummetott" för de få med rätt tro, rätt utseende och åsikter.

En biskop har en särställning, menar många, som är både vald och vigd till sin uppgift. Vigningen är speciell men också gemensam för både biskop, präst och diakon och är ett uttryck för evangeliets fullhet. Att vigas till tjänst är att säga sitt personliga ja till en livslång uppgift, men inte till en speciell arbetsplats.

Rösternas fördelning vid ett kyrkligt val är inte heller de något löfte om att alltid kunna uppehålla en tjänst. Biskopar har krav på sig från allmänheten att hålla en mycket hög moral. Av dem, liksom av en domare i rättssalen, kan man kräva mycket av moralisk resning. Alla i kyrkan har ett ansvar för helheten, från kyrkvaktmästare till ärkebiskop, men den senare kan krävas på mycket – inte minst genom sin vigning.

Från den som kräver mycket kan det också avkrävas mycket. Ser en stiftsstyrelse problem som inte får någon lösning så måste de få reagera. Det är deras ansvar.

I vågskålen ligger förtroendet för kyrkan. Folk i församlingarna har i alla tider kunnat skilja mellan person och organisation men åskådaren från läktarplats har inte samma insyn.

Den kyrkliga indelning och fördelning av arbetsuppgifter som här är under omprövning är i grunden något bra. Stiftsstyrelsen i Härnösand har visat sig vara både visionära och handlingskraftiga. Observera att det är förtroendevalda och inte präster och diakoner som gått i spetsen för denna, den senaste tidens, viktiga utveckling.

En krympande kyrka är inte i samma behov av samma omfattande organisation som för 20 år sedan. Biskoparnas tankar om en revision av regelverket kommer säkert att välkomnas av kyrkomötets 251 folkvalda. Kanske leder det till en lättare organisation med ett mindre antal stift, ett modernare ledarskap, ett bantat kyrkans hus, och en mera decentraliserad kyrka.

Ett Svenska kyrkan 2000.2o kommer kanske att träda fram i efterdyningarna av detta skeende, för att tala datavärldens språk. Tidningarna har visat på en "surdeg" som fått jäsa under alldeles för lång tid och som får tilltron till kyrkan som samhällets stöttepelare att vittra sönder. En kris öppnar också för nya möjligheter.

Thord Hägglund, präst Svenska kyrkan

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel