Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

INSÄNDARE: Skolfrågan i Kramfors är svår – även små skolor innebär många svårigheter

Annons

Vi som bor i glesbygd har det sannerligen inte lätt i dessa dagar! Alltmer av landets resurser koncentreras till storstäder och ekonomin för små kommuner är ohållbar sedan länge. Ändå måste vi bestämma oss kring hur vi ska få alltför lite pengar att räcka.

Kramfors kommande svåra beslut angående eventuella skolnedläggningar är ett exempel på det. Det är som att välja mellan pest och kolera. Ingenting blir riktigt bra. I stället måste vi fråga oss, vad måste vi prioritera?

Jag menar att en liten skola också innebär många svårigheter. Få elever innebär få lärare, som i sin tur innebär att lärare måste åka runt till flera skolor för att få en heltidstjänst. En ambulerande lärartjänst är mindre attraktiv och det blir ännu svårare att rekrytera legitimerade lärare. Så i slutändan finns en stor risk att det blir sämre kvalitet på undervisningen. Restid kontra kvalitet! Så vad väljer vi?

En annan fråga är om våra byar dör när skolan läggs ner. Varken Torrom, Lugnvik eller Prästmon har dött efter skolnedläggningen. I Herrskog finns skolan kvar, men ingen annan samhällsservice (här fanns tidigare affär, banker, post, tandläkare, vårdcentral, apotek och fungerande simhall). Så det måste finnas andra faktorer som påverkar om hela Kramfors ska leva!

Hur har det blivit för de elever som flyttades från småskolorna förra gången det begav sig? Vad är det som avgör om en bygd förblir levande efter en skolnedläggning?

Det hade varit bra att veta nu, men bättre sent än aldrig. Skriv om det, Tidningen Ångermanland!

Karin Westin, Herrskog

■■ Följ Allehanda Ordet fritt på Facebook

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons